Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 69:1 Psaltaren 69:2 Psaltaren 69:3 Psaltaren 69:4 Psaltaren 69:5 Psaltaren 69:6 Psaltaren 69:7 Psaltaren 69:8 Psaltaren 69:9 Psaltaren 69:10 Psaltaren 69:11 Psaltaren 69:12 Psaltaren 69:13 Psaltaren 69:14 Psaltaren 69:15 Psaltaren 69:16 Psaltaren 69:17 Psaltaren 69:18 Psaltaren 69:19 Psaltaren 69:20 Psaltaren 69:21 Psaltaren 69:22 Psaltaren 69:23 Psaltaren 69:24 Psaltaren 69:25 Psaltaren 69:26 Psaltaren 69:27 Psaltaren 69:28 Psaltaren 69:29 Psaltaren 69:30 Psaltaren 69:31 Psaltaren 69:32 Psaltaren 69:33 Psaltaren 69:34 Psaltaren 69:35 Psaltaren 69:36
Huvudpoängen: Öppenhet inför Gud om vår dårskap och skulder
Psalmens vers visar en ödmjuk självinsikt inför Gud: ingen kan dölja sin dårskap eller sina skulder inför den upplysta, gudomliga närvaron. Den som söker Gud får vandra i sanning med sig själv och med sin Gudsrelation. Detta leder oss till en förståelse av bön som en vädjan om nåd snarare än självförsvar.
Litterär kontext
Psalm 69 uppträder i en lidandets och behovets bönebok. Den talar både om djup förföljelse och om Guds trofasthet. Versen fungerar som en bekännelse i fråga om personlig brist och synd, samtidigt som den förankrar hoppet i Guds nåd. Den som läser psalmen i dess omgivning kan känna igen hur David vänder sin oro till bön, vilket följer en gammal bönetradition i Psaltarens bok där lidande omvandlas till förtröstan.
Teologisk betydelse
Värdet i versen ligger i erkännandet att Gud känner vår dårskap och våra skulder, och att inget ligger dolt inför honom. Detta uttrycker ett tungt, men hoppfullt sanning: Gud har full insyn i människans inre värld och erbjuder förlåtelse och rena relationer. Troheten i att Gud känner allt uppmuntrar till äkthet i bön och tillförlitlig bönesvaret, inte till falsk bild av hur man är inför Gud. I spåren av gamla kommentatorer som Matthew Henry och Adam Clarke ser vi samtidigt en uppmaning att vandra i öppenhet inför Guds dom och nåd.
Cross-referenser (med kort förklaring)
För varje koppling är poängen inte bara att Gud vet, utan att Gud också erbjuder förlåtelse och förändring när vi erkänner vår behov av honom.
Frågor till reflektion
Sammanfattande slutsats
PS 69:6 påminner om att sann bön är ett uppriktigt tilltal till Gud där man erkänner sin dårskap och sina skulder. Gud som känner alla ting väntar på en ärlig bön som leds av nåd. Genom att hålla mig själv i denna öppenhet kan man uppleva Guds förlåtelse och bli stärkt i rättfärdighet och fortsätta i trofasthet.
Exakta ord av Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke som används eller citeras i denna text:
— Ingen direkt längre citat av Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke återges här; reflektionerna bygger på deras bemärkta tolkningar av den bibliska grundtexten, utan att upprepa deras fullständiga utdrag.