Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 75:1 (SV1917) – Försång till psalmen om Asaf
Psalm 75 är en kort, fast och tydlig psalm som riktar blickarna mot Guds rättfärdiga dom och Hans uppehållande hand över världen. Den tillhör Konungens klage- och lovsångssamling och används i liturgin som en påminnelse om att Gud själv sätter upp och avsätter makthavare. Vers 1 inleder en sammanfattning av Guds trofasthet och rättfärdighet och anger att vi skall ge tacksam sång till Honom som är rättvis och kraftfull.
Central betydelse
Texten förklarar att det är Herren, inte människor, som står som objekt för lovsången: det är Hans gärningar, Hans nåd och Hans dom som förtjänar vår lovsång. För att läsa in sig i sammanhanget: Asaf, som är tillnamn för de anförtrodda sångarna i templet, bär ofta en ton av ödmjuk tillbedjan mitt i världens oroligheter. Psalmens första vers bär en publik ordning: låt var och en ägna sig åt lovsång och erkänna Guds ingripande med rättvisa och vördnad.
Tre nyckelteman
Relaterade passager
- Ordet om Guds majestät i Psalm 46:11 påminner om att Herren står över rike och storm; vår sång blir då ett uttryck för förtröstan i Hans kraft.
- Psalm 2 betonar Guds beslut över kungarnas jordiska herravälde och behovet av lydnad inför Himlens Kung. Dessa kopplingar förstärker temat att jordens makt är under Herrens plan.
- Ordspråksordet i 1 Moseboken 49:10 om jorden och rättvisa anknyter till hur rättfärdighet bär in i gemenskapens ödmjukhet inför Guds domstol.
Praktisk tillämpning
I en tid av osäkerhet och politisk oro uppmanas vi att vända oss till Gud i tillbedjan och erkänna att vår trygghet inte ligger i makt eller framgång, utan i Guds trofasthet. Psalmens ton uppmuntrar till att spela och sjunga som ett uttryck för förtröstan och samtidigt som en rop om rättvisa och ordning enligt Guds vilja.
Konkret sammanfattning
Vers 1 pekar till Gudens helighet och trohet och manar oss att svara med lovsång, tacksamhet och förtröstan inför Hans saliga plan. Det är en påminnelse om att Gud själv sätter gränser och upprätthåller rättvisa, och att vår del är att tillbe honom i sanning och ödmjukhet.
Korshänvisningar och bildning
Relaterade tankar finns i följande sammanhang: Guds majestät och dom i Psalm 75 som helhet; kungamaktens begränsning inför den himmelske Konungen i Psalm 2; och hoppet i Guds rättvisa som återkommer i visdomsböckerna.
Bedömning och reflektion: Som kristna underlinjer vi att psalmen uppmanar till trofast tillbedjan oavsett omständigheter, där Guds ordning står över världens oordning och Hans rättvisa fungerar som vår trygghet och vägledare.