Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 67:1 (SV1917) – Kontext och huvudbetydelse
Versen inleder en psalm som bär sin publikationsform i en liturgisk kontext: den är till sångmästaren och används som en psalm som skall sjungas med strängaspel. Denna inledande aödning sätter tonen för en glädjebeskrivning av Guds välsignelse och frambefaller en nyckelupplevelse av guds nåd som ska spridas över hela folket.
Central betydelse
Orden är inte en bön om i första hand att Gud skulle förändra omständigheterna, utan att Hans nåd må överflöda över alla folk. Texten fungerar som ett program eller en bön som uttrycker hopp och tacksamhet för att Guds ansikte vänds mot folket, vilket i den bibliska imaginären betonar gudomlig närvaro, välsignelse och frälsningsverk. När psalmen ska sjungas med strängaspel blir det en högtidlig uppmaning till hela gemenskapen att vittna om Guds godhet genom sång och gemenskap.
Tre centrala teman
Relaterade passager
– Närbesläktade teman återfinns i:
Praktisk reflektion
Vi uppmanas att leva som ett vittnesbåd till Guds nåd – att vår tro och vår sång inte begränsar sig till privat fromhet utan avspeglar i gemenskapens öppna visande av Guds godhet mot alla människor. I vardagens svårigheter hjälper psalmsången till att rikta blicken mot Guds trofasthet och till att sprida hopp.
Sant stöd från äldre kommentatorer
Historiska kommentarer framhäver ofta att Guds ansikte vända mot folket symboliserar Hans omsorg, välsignelse och fred. Matthew Henry betonar i sina kommentarer hur Guds välsignelse inte endast innebär materiell fruktbarhet utan även fred och rättfärdighet i gemenskapen. Albert Barnes ser denna välsignelse som ett tecken på Guds närvaro och omsorg över hela nationen. Adam Clarke understryker att psalmen uppmanar till allmän glädje i Guds godhet och att musiken i gemenskapen förstärker det budskap som Gud vill förmedla.
Eventuella direkta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke nämns här endast i syfte att knyta samman kommentartraditionen med textens budskap.
Korta korshänvisningar
– Liknande teman finner man i Salmer som betonar Guds ansikte och välsignelse över nationer; – böner som åkallar Guds nåd för hela världen; – användningen av musiken i dyrkan som förstärker tro och gemenskap. Varje sådant anknytning visar hur Guds godhet når bortom gränser och påminner om vårt kall att leva som vittnen till Hans trofasthet.
Avslutande sammanfattning
Psalm 67:1 rör vid kärnan i den liturgiska och teologiska bioduken: Guds välsignelse och ansikte över folket blir ett uppdrag till hela världen att få höra och se Hans godhet. Sången och musiken fungerar som ett uttryck för gemenskapens tro och som ett vittnesmål om att Guds nåd är universell.