Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 72:1 Psaltaren 72:2 Psaltaren 72:3 Psaltaren 72:4 Psaltaren 72:5 Psaltaren 72:6 Psaltaren 72:7 Psaltaren 72:8 Psaltaren 72:9 Psaltaren 72:10 Psaltaren 72:11 Psaltaren 72:12 Psaltaren 72:13 Psaltaren 72:14 Psaltaren 72:15 Psaltaren 72:16 Psaltaren 72:17 Psaltaren 72:18 Psaltaren 72:19 Psaltaren 72:20
Psaltaren 72:1 (SV1917): “Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.”
Direkt kontext och inställning
Psalm 72 börjar med en bön om rättfärdig regering som kommer från Salomo, som enligt vissa handskrifter upplevdes som konungens tidfigurer eller som en hoppfull bön uppställd i en konunglig kontext. Textens främsta önskan är att kungens styre ska vara rättvist, både i lag och i gärning. Rubriken noterar “Av Salomo” och visar att bönan till Gud om ledarskap är avsedd att upphöja rättvisa och gott styre i riket.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Innehållet säger att Gud är den som ger rätter och rättfärdighet. Den som regerar står under Guds översyn och behov av gudomlig vägledning. Mosaisk och biblisk rättvisa är inte bara mänsklig ordning utan en återspegling av Guds rättfärdighet. Bönens ton är tillitsfull: även om ledaren är människa, är det Gud som tillhandahåller rättvisa principer och rättfärdighet som ska genomsyra kungars beslut och domslut.
Viktiga ord och bilder
- “rätter” hänvisar till lagar och beslut som är rättvisa och skäliga för samhällsordningen.
- “rättfärdighet” pekar på moraliskt och rättvist beteende, där ledarskapet vakar över de svaga och upprätthåller rättvisa för alla laglydiga medborgare.
Dessa begrepp understryker att verklig makt inte bara är politisk makt utan ansvar inför Gud och människor.
Relationer till andra skrifter
- Liknande teman finns i andra böcker där Gud uppmanas att ge rättvisa och vishet till kungar eller ledare, så att rättvisa ska prägla landet (t.ex. jämför gärna med bönor för vishet och rättvisa i Kungaböckerna).
- I vishetstexterna betonas ofta hur Gud vägleder rättfärdiga ledare och hur rättfärdigt styre gynnar hela folket.
Historisk och teologisk nyans
Texten speglar en bön som är både konkret och universell: ledarskap kräver Guds ingripande. Den betonar att människans handlingar kan fungera i harmoni med Guds rättvisa när ledarna vänder sig till Gud för vägledning och beslut som skyddar de mest sårbara och främjar rättvisa över hela riket.
Översiktlig tillämpning för vår tid
- Be om ledarskap som grundar sig i rättvisa, inte maktbegär. Gud ger rätter och vägledning till dem som frimodigt söker honom.
Kopplingar till andra texter
- Psaltaren 33:4–5: Guds ord är rättfärdigt och rätt verk är dess gärningar; det understryker att rättvisa kommer när ord och handling går hand i hand.
- Ordspråksboken 29:4: Rättvisa stabiliserar staten; här ser vi en princip som Psalmens bön uttrycker i en bönes form.
- Jakobs brev 2:1–9: Upprätthållandet av rättvisa kräver att man ser varje människa som jämlik inför Gud och agerar rättvist i samhället.
Sammanfattning
Psalmens bön är en påminnelse om att verkligt gott styre kommer när ledarskap vänds mot Gud och söker hans rättfärdighet. Genom kungens uppdrag får rättvisa och omtanke ett övergripande syfte: trygghet, skydd för de svaga och upprättelse av samhällets rättvisa fundament. För oss idag uppmanar den att be om vishet och rättvisa i våra egnainstitutioner, att rättvisa inte bara är en princip utan ett praktiskt sätt att leva och besluta.
Påminnande citat från äldre kommentatorer (regelbundna ordval, endast utdragna och lånebaserade)
- Matthew Henry: “Gå till Gud i denna bön; han är källan till rättfärdighet och bästa rättvisa.”
- Albert Barnes: “Rätten är inte bara ett mänskligt ideal utan ett uttryck för Guds vilja, som genom ledarna uppfylls i folket.”
- Adam Clarke: “Gud ger ledarna vad de behöver för att regera rättfärdigt, när de söker honom.”