Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 69:1 Psaltaren 69:2 Psaltaren 69:3 Psaltaren 69:4 Psaltaren 69:5 Psaltaren 69:6 Psaltaren 69:7 Psaltaren 69:8 Psaltaren 69:9 Psaltaren 69:10 Psaltaren 69:11 Psaltaren 69:12 Psaltaren 69:13 Psaltaren 69:14 Psaltaren 69:15 Psaltaren 69:16 Psaltaren 69:17 Psaltaren 69:18 Psaltaren 69:19 Psaltaren 69:20 Psaltaren 69:21 Psaltaren 69:22 Psaltaren 69:23 Psaltaren 69:24 Psaltaren 69:25 Psaltaren 69:26 Psaltaren 69:27 Psaltaren 69:28 Psaltaren 69:29 Psaltaren 69:30 Psaltaren 69:31 Psaltaren 69:32 Psaltaren 69:33 Psaltaren 69:34 Psaltaren 69:35 Psaltaren 69:36
Psaltaren 69:14 (SV1917) — Varför detta ofta citerade rop rör oss
Detta enkla men kraftfulla bönesuttryck framträder som en modell för hur en troende närmar sig Gud i nöd: inte som en gnisslande tvång, utan i behaglig tid, i förväntan på Guds nåd och trofasthet. Det visar att bönen är en dialog med en personlig Gud som hör och svarar. Genom det antyds både brådska och tålamod: bönens ögonblick är betydelsefullt, men svaret står under Guds kontroll och i hans trofasthet.
Originalkontext och huvudbudskap
Psalmens bok är till stora delar en religiös röst i lidande, där psalmdiktaren ropar om rättfärdighet, räddning och Guds närvaro. I 69:14 ligger bönen som ett centralt instrument: att i nöd vända sig till Herren och följa ett växelvis mönster av uppriktiga klagorober och trofast依agn mot Guds trofasthet. Här betonas att tiden för Guds ingripande inte är en slump utan en del av hans goda plan. Bönens behagliga tid pekar mot ett förväntansfullt förhållningssätt där en troende lever under Guds ord och hans vilja.
Huvudbudskap och teologiska teman
Genomgående teman i Bibeln
Förevändningen av tidsaspekt och nåd återkommer i skrifterna som helhet: tid för uppmaning och tid för frälsning, där bönen fungerar som ankare i tro och hopp. Ett liknande mönster återkommer när troende ropar i nödläge och upplever Guds ingripande i hans trofasthet.
Cross-referenser
Psaltaren 40:2–3 — Gud hör när vi råkar ned i djupet och lyfter upp oss; bönens förväntan blir sång i vår mun.
Habakkuk 2:3 — “denna syn är ännu för en bestämd tid” betonar att Guds svar kommer i rätt tid, vilket stärker vår tro när vi väntar i nöd.
Romarbrevet 12:12 — uppmanar till att vara ”glädjefulla i hoppet, tåliga i lidandet, ständig i bön”; harmoniserar med psalmens betoning av bön i tid av prövning och nåd.
Not: Dessa referenser används som anknytning till tematiska bågar utan att återge fullständiga verser.
Historisk bruk och tolkningstakt
Kyrkans traditioner har ofta använt denna vers som en modell för väckelse- och lidandesbön. Den påminner om att Guds svar inte alltid följer vår omedelbara förväntan, men att hans trofasthet ger grund för trygghet och hopp även när omständigheterna känns överväldigande.
Kort utvecklad reflektion
När vi ropar till Herren i behaglig tid lämnar vi våra egna planer i hans händer. Vi erkänner att vår räddning hänger på hans stora nåd och trofasthet, inte på vår egen styrka. Så blir bön inte ett sista hopp, utan en daglig sammanbindelse med den Gud som hör och lever.
Exakta ordpassager används endast när det följer av textens översättning; ingen fullständig vers återges här i citat.