Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150



Översikt över Psalm 85:1
Psalm 85 är en bönpsalm som återger Guds nåd och trofasthet gentemot folket Israel efter en tid av nederlag. Vers 1 i denna salm fungerar som en mottagande ton, där psalmisten erkänner Guds tidigare godhet och återupptagandet av nåden över landet. I SV1917-versionen återges texten kortfattat som en indikation på Psalmens samlade kontext: tillbedjan av dessa ord och deras roll som en sångmästares led motivation.
Versens plats i kapitlet
I sammanhanget inleder psalmen med ett uttryck för Guds nåd och tacksamhet mot Israel. Vers 1 sätter tonen för resten av psalmen genom att bekräfta att Gud har återlåtit landet och gläntat på vägen till välsignelse efter svår tider. Denna öppning fungerar som en uppmaning till hopp och trofasthet: Gud har inte övergett sitt folk, utan verkar i deras mitt igen.
Huvudlärdomen
Huvudlärdomen i versen är prompting: Guds nåd och trofasthet övervinner svårigheter när människor vänder sig till honom i ödmjuk bön och tro. Ordet "för sångmästaren" och "av Koras söner" markerar att psalmen ligger inom den liturgiska traditionen och att allt som följer är en gemensam sång av gudfruktighet som syftar till återställandet av glädje och rättfärdighet hos folket.
Jämförbara passager
- Jesu ord om Faderns barmhärtighet och uppmuntran att våga hoppas trots prövningar (till exempel i prövningarnas stund och i trosgärningen). Denna tema återkommer i många psalmer där Guds tavlats trofasthet bär land och tro fast framåt.
- Andra psalmer som betonar Guds förlåtelse och återställande, där psalmisten ropar till Gud och vittnar om att Guds nåd överträffar våra brister och ger nytt liv. Enligt traditionell tolkning fungerar dessa kopplingar mellan språk av återställande och hopp som en röd tråd i hela boken.
Noterbara bidrag från äldre kommentatorer
Matthew Henry betonar glädjens återkomst när Guds godhet återstår i landet och menar att psalmen är en offentlig bekännelse av Guds trofasthet. Albert Barnes framhäver att templiga sånger ofta speglar nationens ödmjuka erkännande av Guds ledning. Adam Clarke påpekar att versen liknar en inledning där tydliggörandet av Guds nåd förbereder hjärtan för mer detaljerade böner i resten av psalmen. Dessa värdefulla tankar bidrar till en helhet där psalmen framstår som en gemensam vädjan om att Gud ska återlämna och upprätthålla sin trofasthet över landet.
Notera: Inga fullständiga citat ur Henry, Barnes eller Clarke används här, men deras principiella synsätt sammanfattas och används för att binda samman tema och tillämpning.
Två–tre praktiska korsreferenser
- Romarbrevet 15:13: Guds glädje och hopp som uppmuntrar troende att leva i hopp trots prövningar.
- 2 Krön 7:14: Omvändelse och förbättring av nationens relation till Gud ger uppehälle och välsignelse.
- Jakobs brev 5:11: Den tåliga tro som ser Guds nådsfullhet när den står i lidande och prövning.
Praktisk tillämpning
Denna vers uppmanar till att tacka Gud för tidigare nåd och att fortsätta bedja om att Guds trofasthet ska visas även i nya tider. I vår egen vandring påminner den oss om att Guds nåd inte är ett förflutet minne utan en livsmarkör som ger hopp inför nästa steg. När vi möter svårigheter, låt oss hitta tröst i Guds tillmötesgående och använda vår sång som ett uttryck för tro och tacksamhet.
Sammanfattning: Psalm 85:1 öppnar en längre bön om Guds nåd och trofasthet. Genom att erkänna tidigare godhet ger psalmen näring till hopp och tillbedjan, vilket följer i resten av kapitlet där Guds återställande väger tungt i stämningen.