Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 118:1 Psaltaren 118:2 Psaltaren 118:3 Psaltaren 118:4 Psaltaren 118:5 Psaltaren 118:6 Psaltaren 118:7 Psaltaren 118:8 Psaltaren 118:9 Psaltaren 118:10 Psaltaren 118:11 Psaltaren 118:12 Psaltaren 118:13 Psaltaren 118:14 Psaltaren 118:15 Psaltaren 118:16 Psaltaren 118:17 Psaltaren 118:18 Psaltaren 118:19 Psaltaren 118:20 Psaltaren 118:21 Psaltaren 118:22 Psaltaren 118:23 Psaltaren 118:24 Psaltaren 118:25 Psaltaren 118:26 Psaltaren 118:27 Psaltaren 118:28 Psaltaren 118:29
Psaltaren 118:1 (SV1917)
Det här versen står i en av psalmerna som sjungs som ett rop av tro och tacksamhet. Inom sammanhanget uppmanas läsaren att komma inför Gud med en hjärtats erkännande av hans godhet. Svaren på hur vi lever inför honom härrör ur hans bestående nåd.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Versen proklamerar tydligt att Gud är god och att hans nåd varar i evighet. Denna tvåfaldiga beskrivning fångar både Guds karaktär och hans sätt att förbli trofast. All nåd kommer inte som en tillfällig gåva utan som ett varaktigt faktum i Guds natur. Att uppmana till att tacka Herren speglar tron att Gud aktivt verkar i världen och människors liv med godhet.
Viktiga ord och bilder
“Tacken Herren” uppmanar till ett aktivt svar: inte bara tro, utan ett liv som uttrycker tacksamhet. “ty han är god” anger själva roten till vår tillbedjan—Guds godhet. “ty hans nåd varar evinnerligen” förstärker tidlösheten i hans vänskap och handlingskraft mot hans folk. Nåd härses som ett beständigt inslag i Guds relation till människan, snarare än en episodisk handling.
Relaterade bibelord
Historisk och teologisk kontext
I det hebreiska språket betonas Guds godhet som en del av hans väsen och hans eviga trofasthet mot sitt folk. Psalmens sång och rop om tacksamhet speglar en livsstil som erkänner att varje dag kommer från hans hand och att hans nåd inte upphör. Denna förståelse lågnat i judisk gudstjänst och blev grund för kristet vittnesbärande om Guds kärlek genom hela bibelns vittnesbörd.
Gammal kommentarväv intill modern tro
Från Matthew Henry: han betonar att tacksägelse är nyckeln till ett lyckat liv i Guds närvaro och att Guds godhet visa sig överflödande i varje del av livet. Från Albert Barnes: han lyfter fram nådens varaktighet som en trofast grund för hopp och lydnad. Från Adam Clarke: han framhäver att nådens varaktighet inte avtar med omständigheter utan står fast i Guds oändliga kärlek och trofasthet.
Praktisk tillämpning för nutida tro
Uppmaningen i denna vers är långt ifrån enbart teoretisk. Den uppmanar troende att leva i tacksägelse oavsett yttre omständigheter, för Gud är god och hans nåd varar. Som kristna kan vi dagligen tacka Gud för nya nådegåvor i vår vardag, även i små ting, och låta tacksamheten forma våra beslut, relationer och sättet vi bemöter motgångar på.
Nordisk vardaglig reflektion
När vi upplever godhet—i vänskap, hjälp i svåra tider, eller små välsignelser under dagen—kan vi svara med ett tacksamt sinne och ett liv som speglar Guds godhet. Denna eviga nåd ger stabil grund även när världen förändras.
Korta cross-referenser
Ps 100:5 — Gud är god, hans nåd varar evinnerligen; och hans trofasthet varar från släkte till släkte. Förklarar liknande tematisk sammanbindning mellan Guds godhet och evig trofasthet.
Rom 8:38-39 — Ingen makt kan skilja oss från Kristi kärlek; visat som en fortsättning av Guds nåd och trofasthet.
Ef 2:8-9 — Nådens gåva som grund för vårt förhållande till Gud och vår tacksamhet.