Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 132:1 Psaltaren 132:2 Psaltaren 132:3 Psaltaren 132:4 Psaltaren 132:5 Psaltaren 132:6 Psaltaren 132:7 Psaltaren 132:8 Psaltaren 132:9 Psaltaren 132:10 Psaltaren 132:11 Psaltaren 132:12 Psaltaren 132:13 Psaltaren 132:14 Psaltaren 132:15 Psaltaren 132:16 Psaltaren 132:17 Psaltaren 132:18
Psalmens inledande sammanhang och översikt
Den uppgivna psalmen är en vallfartssång, troligen knuten till ett av Israels pilgrimsfester. Den riktar uppmärksamheten mot Davids liv och lidande, och belyser hur Guds trofasthet överträffar mänsklig smärta när han minns och värderar Guds lovsångers liv av tro och tjänst.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Psaltaren 132:1 belyser Guds minne och trofasthet. Den väcker bilden av en Gud som inte glömmer sina utvalda och som svarar på deras böner och lidanden. För Davids lidande finns en teologisk poäng: Gud bevarar och värderar trohet; hans svar är ofta inte i omedelbar lättnad utan i en djupare identifikation mellan Gud och hans folk. Denna vers låter liksom hela psalmen sätta fokus på relationen mellan Gud och David som kung och herde, och hur Guds upprätthållande närvaro ger en grund för hopp och lovsång trots motgångar.
Viktiga ord och bilder
– Vallfartssång: en sång som höjer blickarna mot de fasta, gudstjänstliga platserna där gudstjänsten firas och där judiska pilgrimer förväntar sig Guds ingripande. Det understryker heligheten i Guds hus och den gemensamma förväntan hos folket.
– Tänk, HERRE, David till godo: ett kall att minnas Davids lidanden och hans trohet som formade kungarikets bekännelse och lovsång. Det pekar mot ett gudomligt minne och erkännande av en ledargestalt som tjänade Guds rike troget trots motstånd.
Korsreferenser och deras sammanhang
– 2 Samuelsboken 7: alltid aktualiserar Guds löfte om Davids tronföljarers privilegier och Guds behållande av tronfasthet. Sammanlänkningen belyser hur Davids lidande och tjänst var föremål för Guds trofasthet och löften.
– 5 Mosebok 7:9, där Guds trofasthet framhävs i att hålla löften till fädernas efterkommande. Denna referencing förstärker varför Davids lidande ses i ljuset av Guds trofasthet och hängivenhet mot sina löften.
– Psalm 132:13–14: där Guds öde och plats är fastställda; Gud väljer Zion som sin bostad och kungens sal tillhör Gud. Detta ger kontext till varför Davids lidande och trohet får en plats i en pilgrimsång som firar Guds närvaro bland sitt folk.
Praktisk tillämpning för dagens troende
Texten uppmanar troende att se på Guds trofasthet i livets lidanden. När ojämlikhet, motstånd eller personliga prövningar känns överväldigande, kan man minnas att Gud inte glömmer trogna hjärtan. Som Davids liv visar, är trohet mer än yttre handlingar; det är ett liv som fortsätter att vändas mot Herren i suck och lovsång, i visshet om att Gud hör och svarar – ofta genom djupare förståelse av hans vilja och hans tidsplan.
Sammanfattning i en enhetlig bild
Denna vallfartssång fungerar som ett teologiskt minnesställe: Gud står i relation till Davids lidande och trohet som källor till hopp och gudstjänst. Genom att minnas Davids prövningar förstärks vår tro på Guds löften och hans närvaro bland sitt folk. Tillsammans med andra passager i psaltaren pekar den mot ett liv i trofast lovsång, även när omständigheterna är svåra.
Kort inblick i tiden: När psalmen sjöngs kunde pilgrimerna få kraft i enhet med Gud och varandra, genom att minnas Guds trofasthet mot Davids hus och det löfte som lydde över Israels framtid.