Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
PSALMEN 65:1 (SV1917) – För sångmästaren; en psalm; en sång av David
Denna psalm öppnar med ett tydligt kall till lovsång: det är en psalm för sångmästaren av David, inledd av ett upprop som signalerar glädje och tacksamhet inför Gud. I SV1917 översätts versen med en enkel instruktion som lyfter fram att psalmen är avsedd för gudstjänsten och sången. Denna inledning sätter tonen för resten av psalmen, där världens under och Guds nåd uppmärksammas i enlighet med den kultiska och liturgiska traditionen i Israel.
Central betydelse
Huvudbudskapet i denna vers är ett upprop till lov och tacksamhet till Gud som har godhet till alla människor. Den betonar att lovsång och dyrkan inte är begränsad till ett särskilt folk utan riktas mot den som upprättar och bevarar skapelsen. Psalmens ton är verksam, inbjudande och tillbedjande – den som ska leda gudstjänsten uppmanas att sjunga förenat med de troende om Guds godhet.
Tre centrala teman
Relaterade passager
Liknande tema: Psalm 65 bär liknande inriktning när det gäller lovprisning av Gud för hans fasta trofasthet över skapelsen och mänsklighetens behov. Denna tematik återkommer också i Psaltaren 100, där folket uppmanas att ropa till Gud med glädje och lovsång som ett uttryck för tacksamhet för hans trofasthet.
Anslutning till bön och invitation: Förbindelsen mellan lovsång och bön finner man i många psalmer där tillbedjan fungerar som en väg att söka Guds ansikte i nöden och glädjen. Det betonas att lovsången inte är endast ett yttre uttryck utan en inre hållning av förtröstan och tacksamhet.
Praktisk reflektion
Hur kan vi i vardagen leva ut denna öppning till lovsång? Ta tillvara på ögonblick av vardaglig tacksamhet och rikta dessa till Gud. Inled varje dag med ett par påminnelser om hans godhet och hans trofasthet, så att lovsången blir en naturlig del av livets rytm – både i glädje och prövning.
Korta cross-referenser och kopplingar
- Psaltaren 100: Tillbed jan och lovprisning som gemensam fröjd och lydnad inför Gud.
- Psaltaren 95: Gemensam tillbedjan och att lyfta rösten tillsammans till Gud.
- Jesaja 12: "Eld och fröjd" i sång, ett uttryck för förtrolig relation med Gud som vår räddare.
Kommentarer i korthet: Denna öppningsvers funkar som en inbjudan till hela församlingen att samlas i en rättfärdig och glädjefylld lovsång till Gud, som har visat sin trofasthet över skapelsen. Den katapulterar inte bara från personligt tillbedjan, utan bjuder in en kollektiv anslutning till Guds nåd.
Sammanfattning: Psalmens början hävdar att lovsången tillhör givna högtider och vardaglig tro, och att Guds godhet är värt att upphöja inför hela världen. Denna öppning speglar den bredare bibliska betoningen på tacksamhet som svar på Guds trofasthet.