Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 138:1 (SV1917) – En tacksägelse av David
Versen säger att David offentligt erkänner Gud, tar upp sin lovsång från hjärtats djup och gör det inför "gudarna" eller i Guds närvaro. I sammanhanget står psalmen som en tacksägelse för det stora Guds under och som ett uttryck för trofast tillbedjan i vidsträckt erfarenhet av Guds nåd. Versens korta form maskerar djupa förbindelser mellan hjärtats uppriktiga lov och den offentliga tillbedjan som utspelar sig inför himmelska vittnen.
Central betydelse
Psalmen uppmuntrar till huvudsaklig trofasthet i tillbedjan: tacka Gud av allt ditt hjärta och lovsjung honom inför gudarna. Det är en inbjudan till helhjärtad tacksamhet som når fram i gemenskapens ögonblick och i Guds närvaro. Förtroende och ödmjukhet inför Gud går före ytlig ritual; det är ett liv som prövas av hur trofast man är i lovsång när man minns Guds gärningar.
Nyckelförståelse – tre teman
Relaterade Passager och insikter
• En liknande ton finns i Psaltaren 9:1 där tacksamheten riktas mot Gud för hans under och rättfärdighet. Denna växling mellan tacksamhet och erkännande av Guds väldiga gärningar återkommer som ett centralt drag i flera psalmer.
• Psalmens offentliga karaktär påminner om Psaltaren 95:2–3 där lovsången och samstämmigheten i tillbedjan byggs upp inför Gud som vår styrka och vår frälsare.
• I Nya testamentet finner vi en principiell likhet i hur troende uppmanas att tacka Gud i allting (till exempel i Efesierbrevet 5:20), där tacksamhet blir en livsstil snarare än en episod.
Praktisk tillämpning
Att tacka av hela hjärtat kräver övning: känna igen Guds närvaro i vardagen, återkalla hans nåd i svåra tider och låta tacksamheten genomsyra våra ord och handlingar. Offentlig lovsång är inte teater, utan ett vittnesbörd om Guds trofasthet inför gemenskapen och i vårt inre.
Sammanfattning
David formulerar en grundläggande hållning: tacksamhet från hjärtat och lovsång inför Gud i gemenskapen. Det är en rop till hängivenhet som förenar det personliga och det offentliga livet under Guds majesta. Genom att minnas Guds trofasthet svarar troende med ett liv av tacksam tillbedjan.
Kyrkliga korsreferenser och korta förklaringar
• Ps 9:1 – Tacksägelsen byggs upp av minnet av Guds verk och rättfärdighet.
• Ef 5:19–20 – Kommunikativ, tacksam lovsång som därmed fyller livet under Guds ledning.
Uttrycket av tacksamhet i denna vers fungerar som en modell för tillbedjan: ett hjärta som verkligen async tar del av Guds nåd och som låter lovsången ljuda inför den gemenskap som vittnar om hans sannings kraft.