Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 109:1 Psaltaren 109:2 Psaltaren 109:3 Psaltaren 109:4 Psaltaren 109:5 Psaltaren 109:6 Psaltaren 109:7 Psaltaren 109:8 Psaltaren 109:9 Psaltaren 109:10 Psaltaren 109:11 Psaltaren 109:12 Psaltaren 109:13 Psaltaren 109:14 Psaltaren 109:15 Psaltaren 109:16 Psaltaren 109:17 Psaltaren 109:18 Psaltaren 109:19 Psaltaren 109:20 Psaltaren 109:21 Psaltaren 109:22 Psaltaren 109:23 Psaltaren 109:24 Psaltaren 109:25 Psaltaren 109:26 Psaltaren 109:27 Psaltaren 109:28 Psaltaren 109:29 Psaltaren 109:30 Psaltaren 109:31
Psaltaren 109:21 (SV1917) – Kontext och betydelse
I denna bön ur psalmen 109 står föraktets nattliga anklagelser mot den utsatta, orättvist behandlade personen mitt i en tid av lidande. Versen vänder sig till Herren och ber om att Herren ska visa sin vänlighet och räddning. Den person som ropar står inför bedragande fiender och en omänsklig behandling, men känner samtidigt att Guds nåd och Namnets trofasthet är det som kan bära och rädda. SV1917-författningen speglar en uppriktig, ofta ödmjuk och tillförlitlig vändning: även när mänskliga tomrum är stängda, finns det Guds gynnsamhet och räddning som sägs vänta på ett namn som står i Guds närhet.
Central betydelse
Versen uttrycker två samverkande sanningar: 1) befolkningen av Guds namn och trofasta karaktär – det är i detta namn som bönens kraft och hopp ligger; 2) Guds nåd som gränsar till räddning. Det är bönens fokus i en tryckt tid där människors stöd och rättvisa tycks utebli. Det är inte först och främst moralisk prestation som efterfrågas, utan Guds akt av välvilja mot den som förlitar sig på honom.
Centrala teman
Relaterade passager
• Liknande upprop i Lagen och flera kortare böner där Guds namn och nåd ges en primär plats i räddningen. Förbindelserna belyser att trofastheten hos Gud fungerar som ett upphöjt ankare i prövningar.
• Bibelhistoriskt hamnar vi i teman om Guds verkan mot orättvisa och den trognas rop i nöden, där man erkänner att endast Gud kan rädda och upprätthålla rättfärdighet.
Praktisk reflektion
Ta en stund att komma till ro inför det som känns övermäktigt. Om dina egna försök att fixa situationen inte räcker till, kan du använda denna vers som en kort bön: instäm i Guds Namn och förtroende för hans godhet. Låt nåden vägleda ditt rop och din tro på att Gud hör, ser och verkar för att rädda.
Kort sammanfattning
Psalmens bön uttrycker förtröstan på Guds Namn och hans nåd som källa till räddning i en tid av förföljelse och orättvisor. Den påminner oss om att den verkliga säkerheten ligger i Guds trofasthet och hans vilja att beskydda dem som förtröstar på honom.
Korsreferenser och korta förklaringar
• Psaltaren 5:11–12 – Den som söker Gud finner glädje och säkerhet i hans nåd. En påminnelse om att Guds beskydd väntar dem som prisar och litar på honom.
• Jesaja 43:11 – Ingen räddning utom Gud; han är den som förlöser och befriar. Kopplingen är att bönens rop får fäste hos den trofaste Gud som själv gör slut på nöd.
Notering om citat: Ingen av följande längre citat används ordagrant i fulltext här, men ofta hänvisas till Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke i kommentarer som stärker tolkningen av Guds nåd och räddning som svaret på bön. "Namnet" och "nåd" utgör själva hjärtat i deras korta förklaringar av denna typ av bön i prövning.
Sammanfattningsvis uppmanar denna vers troende att vända sig till Herren i tron på hans godhet och räddning, och att pröva hans trofasthet i det som verkar övermäktigt.