Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 109:1 Psaltaren 109:2 Psaltaren 109:3 Psaltaren 109:4 Psaltaren 109:5 Psaltaren 109:6 Psaltaren 109:7 Psaltaren 109:8 Psaltaren 109:9 Psaltaren 109:10 Psaltaren 109:11 Psaltaren 109:12 Psaltaren 109:13 Psaltaren 109:14 Psaltaren 109:15 Psaltaren 109:16 Psaltaren 109:17 Psaltaren 109:18 Psaltaren 109:19 Psaltaren 109:20 Psaltaren 109:21 Psaltaren 109:22 Psaltaren 109:23 Psaltaren 109:24 Psaltaren 109:25 Psaltaren 109:26 Psaltaren 109:27 Psaltaren 109:28 Psaltaren 109:29 Psaltaren 109:30 Psaltaren 109:31
Psaltaren 109:17 (SV1917) – immediat kontext och betydelse
Det innevarande versens ord återges som en del av en längre bön eller klagelse där psalmisten beskriver hur en förföljande fiende ofta är styrd av en personlig, lidelsebaserad retorik. Här upprepas en konsekvensdel: den som älskade förbannelse blev själv drabbad av den förbannelse han sprider, och välsignelsen drog sig undan. I SV1917 fångas detta som ett gudomligt rättfärdigt gensvar där människans ord och intentioner (ofta) speglas tillbaka i hennes öde.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Här visas Guds rättfärdiga dom över människans hat och bekännelser. Liksom i andra psalmer där bönen rör vedergällning eller sjukdom och misslyckande som följd av onda tal, belyser versen att Gud låter konsekvenserna följa våra ord när de är fyllda av förbannelse och hat. Det understryker också en allmän princip: vad vi säger om andra speglar vad vi själva upplever inför Gud. Detta ropar till ödmjukhet och vår vilja att vända våra hjärtan mot livet och välsignelsen, inte förbannelsen.
Viktiga ord och bilder som klargörs
Relaterade bibelställen
För att förstå strukturen i detta tema kan man jämföra:
Gammal psalmgods i modern bön
Föregående kommentatorer lyfter ofta fram tre sammanvävade teman: ordens makt, rättfärdighetens verkan och bedjandets ödmjuka konsekvens. Matthew Henry påpekar att förbannelse kan vara mer skadlig för den som hänger vid den än för måltavlan; Albert Barnes betonar att Guds verksamhet i bönens kontext må vara anonymt ingripande, men rättvis i varje fall. Adam Clarke uppmärksammar att ordens kraft speglas i livets resultat. Sammanvägd ser vi en bild där troendes lidelse och uppriktiga hängivenhet står i motsats till dem som sprider sorgsamma ord.
Praktisk tillämpning för idag
Sammanfattning: Versen visar hur ord som levereras i förbittring kan slå tillbaka och hur Gud i sin rättvisa tillåter att denna dynamik blir en lärdom om ödmjukhet och välsignad förändring. Genom att hålla hjärtat öppet för Guds barmhärtighet kan man undvika att gå under i den självförstörande cykeln av förbannelse.
Exakta korta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används endast i avsnitt som kräver närvaro av deras ord och återges i sammanhanget ovan. Ingen längre text har använts utan sammanhanget har blivit integrerat i en egen sammanfattande förklaring.