Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 136:1 Psaltaren 136:2 Psaltaren 136:3 Psaltaren 136:4 Psaltaren 136:5 Psaltaren 136:6 Psaltaren 136:7 Psaltaren 136:8 Psaltaren 136:9 Psaltaren 136:10 Psaltaren 136:11 Psaltaren 136:12 Psaltaren 136:13 Psaltaren 136:14 Psaltaren 136:15 Psaltaren 136:16 Psaltaren 136:17 Psaltaren 136:18 Psaltaren 136:19 Psaltaren 136:20 Psaltaren 136:21 Psaltaren 136:22 Psaltaren 136:23 Psaltaren 136:24 Psaltaren 136:25 Psaltaren 136:26
Salomos gamalpsalmens inledning och central tema (Psalm 136:23, SV1917)
I detta rådande sammanhang följer psaltarens sjungna hälsning ett tydligt mönster: Gud minns sig till sitt folk i deras förnedring och visar sin nåd som varar evinnerligen. Vers 23 lyder i SV1917 ungefär: honom som tänkte på oss i vår förnedring, ty hans nåd varar evinnerligen.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Texten visar en Gud som aktivt uppsöker sitt folk i deras svaghet och lidande. Det är inte ett närmande som grundar sig i deras egen bärkraft, utan i Guds trogna minne och nåd. Psaltaren uppmuntrar troende att lita på att Guds nåd inte är flyktig eller beroende av människans prestationer, utan är en evig beståndsdel i hans karaktär. Gud tänker, minns och ingriper till vår hjälp i vår förnedring, och i detta återges hans kärlek som varaktig.
Viktiga ord och bilder
Knyta samman med närstående texter
- Liknande betoning återfinns i andra psaltarens verser där Guds varaktiga nåd upprepas som svar på lidande (t.ex. Psalm 136 består av upprepade refränger som betonar nådens varaktighet).
- Tema: Guds trofasta minne och barmhärtighet, vilket ofta kopplas till befrielse och upprättelse i Israels historia.
- Andra böner där Guds minne och nåd spelas upp mot förtryck och motgång, pekar mot en gudomlig regel: trots människans svaghet förblir Gud trofast.
Praktisk tillämpning för samtiden
1) När vi möter nödd och press, är det trösten att Gud tänkte på oss i vår förnedring och att hans nåd varar evinnerligen. Denna tro kan ge mod att fortsätta framåt.
2) Vänta på konsekvent Guds trofasthet. Om vår egen styrka sviktar, kan vi luta oss mot Guds eviga nåd som står fast över tid och omständigheter.
3) Läsningen uppmanar att tacka och minnas hur Gud har ingripit i Sveriges eller våra egna livs "förnedringar" historiskt och personligt, och hur hans nåd alltid återkommer.
Kort sammanfattning
Psalmens vers påminner oss om Guds aktiva omtanke i våra svagheter och om hans eviga nåd. Genom att minnas Gud i våra prövningar upplever vi hur hans trofasthet bär oss framåt, och vi lär oss att tro på en nåd som aldrig tar slut.
Korsreferenser
- Psalm 136:2–3 (Guds nåd som varar evinnerligen upprepas i psalmen som gemensam refräng.)
- Psalm 103:17–18 (Guds nåd står med dem som fruktar honom, från släkte till släkte.)
Förklaring: Dessa korsreferenser visar hur samstämmiga trådar av nåd och trofasthet löper genom Psalterna och uppmanar till tacksamhet när Gud ingriper i vår historia.
Ordförklaringar samt källor: Denna kommentar förenar insikter från äldre bibelkommentarer i offentlig domän, där Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke framhäver Guds trofasta|minne och nåd som bär genom lidande. I sammanhanget noteras att deras ord ofta lyfter fram att Guds nåd inte är avhållen eller tillfällig utan den bärs över tid. Inga fullständiga citat återges här utan sammanfattas för läsbarhet och sammanhang.