Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 136:1 Psaltaren 136:2 Psaltaren 136:3 Psaltaren 136:4 Psaltaren 136:5 Psaltaren 136:6 Psaltaren 136:7 Psaltaren 136:8 Psaltaren 136:9 Psaltaren 136:10 Psaltaren 136:11 Psaltaren 136:12 Psaltaren 136:13 Psaltaren 136:14 Psaltaren 136:15 Psaltaren 136:16 Psaltaren 136:17 Psaltaren 136:18 Psaltaren 136:19 Psaltaren 136:20 Psaltaren 136:21 Psaltaren 136:22 Psaltaren 136:23 Psaltaren 136:24 Psaltaren 136:25 Psaltaren 136:26
Varför Psalm 136:13 är betydelsefull
Versen upprepar den centrala poängen i psalmen: Guds välsignelse och trofasthet är grundläggande för Israels historia och tro. Den uppmärksammar en specifik nedbrytning av ett oerhört mirakel – Röda havets uppdelning – som året runt påminner Guds folk om att hans nåd varar evinnerligen. Denna vers fungerar som en landmärke i helhetsbudskapet: Gud verkar i historien för att skydda och rädda sitt folk, och hans kärlek står fast långt bortom varje enskild händelse.
Urspungskommentar och kontext
Psalm 136 är en psalm som upprepar en gemensam struktur: varje stavelse svarar med en loopande refräng: “ Ty hans nåd varar evinnerligen ”. Denna uppmaning riktades till Israels församlade folk i templig eller lofsångssituation där Minnet av Guds ingripanden stod i centrum. Upplägget skildrar hur Gud ingriper i Israels öden – från skapelse och uttåg ur Egypten till överskottet av nationer – och hur varje händelse förkunnar hans trofasthet. Röda havet-händelsen står som det mest explosiva tecknet på Guds starkhet och omsorg.
Huvudbudskap och teologisk innebörd
Huvudbudskapet är enkelt men djup: Guds nåd är konstant, även när människors behov är kritiska och omständigheterna känns överväldigande. Röda havet-delningen visar en Gud som aktiverar kraft i tiden, inte bara som en teoretisk princip utan som praktiskt ingripande kärlek. Denna kärlek uppmuntrar troende att se bortom dagsfärska prövningar och lita på gudomlig omsorg som varar i varje ny dag.
Samspelet med andra teman i Bibeln
- Utrensning och befrielse: Gud löser vad som verkat omöjligt när hans folk står inför förödelse. (Se exempel i andra änningar där Gud separerar och leder fram till frihet.)
- Minnet och trofastheten: Refrängen fungerar som ett ögonblick av återkoppling där folket återbekänner Guds trofasthet varje gång de minns sitt förflutna ingripande.
- Nådegärd i historien: Nåd handlar inte om avlägsen teologi utan om konkreta gest: delningen av Röda havet blev en konkret demonstration av Guds omsorg.
Cross-referenser och korta förklaringar
Avslutande reflektion
Psalm 136:13 uppmanar oss att höja blicken från vår egen oro och lyfta fram Guds eviga nåd. Precis som Israels folk kunde känna igen sig i varje steg av sin befrielse får vi i dag påminnelse om att Guds omtanke inte är sporadisk utan en kontinuerlig flod som styr våra liv. Genom denna vers lär vi oss att minnas Guds ingripanden och låta hans trofasthet forma vår tro och vårt hopp i vardagen.
Användbara citat (från äldre kommentarer)
“Ty hans nåd varar evinnerligen” – en återkommande påminnelse i hela psalmen om Guds fasta kärlek.