Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 136:1 Psaltaren 136:2 Psaltaren 136:3 Psaltaren 136:4 Psaltaren 136:5 Psaltaren 136:6 Psaltaren 136:7 Psaltaren 136:8 Psaltaren 136:9 Psaltaren 136:10 Psaltaren 136:11 Psaltaren 136:12 Psaltaren 136:13 Psaltaren 136:14 Psaltaren 136:15 Psaltaren 136:16 Psaltaren 136:17 Psaltaren 136:18 Psaltaren 136:19 Psaltaren 136:20 Psaltaren 136:21 Psaltaren 136:22 Psaltaren 136:23 Psaltaren 136:24 Psaltaren 136:25 Psaltaren 136:26
Varför psalmen 136:15 är viktigt
Psalmerna i 136:a kapitlet upprepar varje vers: “ty hans nåd varar evinnerligen.” Denna formula skapar en rytm av historisk minne: Guds trofasthet framträder särskilt i hur han handlade med Israels folk i deras stora behov. Versen om Farao och hans här i Röda havet fångar en kritisk stund där Guds makt över allt upprätthåller hoppet hos folket. Det är inte bara en minnesvers om en gammal seger utan en påminnelse om att Guds nåd aldrig tar slut, även när människan står inför överväldigande hot.
Originalkontexten
Denna vers följer en serie korta repeterade påminnelser om Guds storverk: Guds skapelse, frihetens undantag, och befrielsen från Egypten. I berättelsen om Röda havet möter man Faraos Army som jagas av Guds kraft genom Mose. Det är en teologisk nyckelöppning: Gud ingriper i historien till gagn för dem som litar på honom och utövar sin nåd över sinnas människors hårda hjärtan och världens upptrappade hot.
Huvudbudskap
Temat är Guds nåd som varar. Det visar hur Gud inte lämnar sitt folk när de står vid vattnet i skräck utan öppnar en väg genom havet. Liknelsen fungerar som en teologisk axel: även när mänsklig styrka och maktanspråk känns överväldigande, står Guds trofasthet fast. Det är en uppmaning att minnas Guds ingripanden och därmed stärka tron i nutiden.
Kopplade teman i Bibeln
Några relevanta korsreferenser
1) 2 Mosebok 14:21–22 — Gud delar Röda havet och leder folket över torrt land. Betona att detta mirakel visar Gud som frälsar och befriar när mänskliga resurser sinnar.
2) Psaltaren 105:1–2 — uppmaning att tacka och nämna Herrens gärningar; en samling minnen av Guds trofasthet mot sitt folk.
3) Jesaja 43:2 — när vatten går över, är Gud närvarande och skapar en väg; påminnelse om att prövningar inte har sista ordet.
Kort sammanhangsreflektion
Versen i fokus är inte endast en historisk notis utan en teologisk läsning: Guds nåd formar historiens gång. När farao står i vägen och havet verkar oövervinneligt, uppenbaras Guds kärlek och trofasthet. Följden är ett liv i tacksamhet och ett hopp som inte försvagas av omständigheter.
Avslutande tanke
I varje troendes vandring är minnet av Guds nåd den starkaste kedjan som håller samman tro, hopp och kärlek. Att i bön och lov säga “ty hans nåd varar evinnerligen” blir därmed inte bara ett minne utan en livsstil som formar hur vi lever inför Gud och inför vår nästa.
Exakta citat från tidigare måltexter (Matthew Henry, Albert Barnes, Adam Clarke): På denna sida används sammanfogade insikter i en ny svensk framställning. Följande tidigare kommentatorers formuleringar nämns endast som resonemangsmöjligheter och citeras inte i sin helhet här.