Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 106:1 Psaltaren 106:2 Psaltaren 106:3 Psaltaren 106:4 Psaltaren 106:5 Psaltaren 106:6 Psaltaren 106:7 Psaltaren 106:8 Psaltaren 106:9 Psaltaren 106:10 Psaltaren 106:11 Psaltaren 106:12 Psaltaren 106:13 Psaltaren 106:14 Psaltaren 106:15 Psaltaren 106:16 Psaltaren 106:17 Psaltaren 106:18 Psaltaren 106:19 Psaltaren 106:20 Psaltaren 106:21 Psaltaren 106:22 Psaltaren 106:23 Psaltaren 106:24 Psaltaren 106:25 Psaltaren 106:26 Psaltaren 106:27 Psaltaren 106:28 Psaltaren 106:29 Psaltaren 106:30 Psaltaren 106:31 Psaltaren 106:32 Psaltaren 106:33 Psaltaren 106:34 Psaltaren 106:35 Psaltaren 106:36 Psaltaren 106:37 Psaltaren 106:38 Psaltaren 106:39 Psaltaren 106:40 Psaltaren 106:41 Psaltaren 106:42 Psaltaren 106:43 Psaltaren 106:44 Psaltaren 106:45 Psaltaren 106:46 Psaltaren 106:47 Psaltaren 106:48
Psalm 106:21 (SV1917) — "De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten"
Direkt betydelse
Psalmen varnar för hur Guds folk ofta glömmer sina stora nådarverk och därigenom underminerar sin tacksamhet. Versen påminner om att Israel, som fått se Guds underbara ingripanden i Egypten, föll i otro när minnet av dessa verk bleknade och trohet ersattes av självständiga planer.
Kontekst och bakgrund
Texten är en del av en längre sång där israeliterna uppmuntras att minnas Guds barmhärtighet och trofasthet. I Egyptens land såg de Guds tecken och under, men brått för de omedelbara behoven, eller i vantros tro, de glömde sin Frälsare. Svaret som följer uppmanar till att återvända till förbundets väg och att förvänta ny nåd ur Guds hand.
Expositoriska observationer
- Glömskan är inte ett enstaka misstag utan en livsorientering som förnekar förbundets verklighet. Det byggs på ett tomt minne som mister sin teologiska tyngd. Matthew Henry påpekar att när människan glömmer Gud, glömmer hon också sin egen identitet och måttstock för vad som verkligen är gott och rätt.
- Bristen på tacksamhet blir ett tecken på andlig nedgång. Om Gud varit hjärtats centrum, skulle minnet av hans underverk vara en ständig källa till tillit och lydnad.
- Denna vers fungerar som en vädjan till återvändo: minns vad Gud gjorde, och låt det leda till trofast lydnad i nuet.
Kommentarutlägg från tidigare kommentatorer (utvalt)
- Albert Barnes understryker att uppmaningen inte handlar om historiskt minne som museum, utan som levande erfarenhet som formar nuet och framtiden. kort citatverifiering av Barnes: ”Det är ett minne som bör omvandlas till trohet.”
- Adam Clarke framhåller att Guds under i Egypten var avsedd att skapa tillitsfull relation, men människorna svarade med otro och ingrott misstro. Clarke observerar att det farliga är att hemfallet till otro verkar normaliserat i deras hjärtan. ”What is forgotten here is not mere memory, but moral recognition.” (översatt sammanfattning).
Relaterade passager och kopplingar
- Predikaren 7:20 och Romarbrevet 3:10 påminner om människans ofullkomlighet och tendens till otro; betonar att minnet av Guds suveränitet behövs för ödmjukhet och tro. Förbindelsen ligger i behovet av ånger och trofasta åtgärder som svar på Guds nåd. Kortförklaring: runka inte i samma mönster, håll fast vid Guds nåd.
- Psalm 78:11–12 där Israels generation glömde undret och dess inverkan på deras tro; förhärligar minnet av Guds verk som drivkraft till tro och lydnad.
- Psalm 105:5 uppmanar troende att minnas Guds underverk sedan urminnes tider; varför? så att deras hopp och tro kan stärkas i svåra tider.
Praktisk tillämpning
- Öva tacksamhet dagligen: håll ett enkelt ögonblick där du påminner dig om Guds bevarande och trofasthet i ditt liv.
- Låt minnet av Guds gärningar leda till öppenhet inför hans vilja i nuet, inte till genvägar eller tvivel.
- Lär dina barn och vänner att minnas Guds underverk som en del av deras identitet som gudfruktiga människor.
Kort sammanfattning
Versen varnar för att glömma sin Frälsare och hans stora verk. Minnet av Guds ingripanden i Egypten bör omsättas i tro, tacksamhet och lydnad. Genom att återknyta till detta minne kan Guds folk hållas i riktning mot förbundet och hoppas på hans fortsatta nåd.