Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 37:1 Psaltaren 37:2 Psaltaren 37:3 Psaltaren 37:4 Psaltaren 37:5 Psaltaren 37:6 Psaltaren 37:7 Psaltaren 37:8 Psaltaren 37:9 Psaltaren 37:10 Psaltaren 37:11 Psaltaren 37:12 Psaltaren 37:13 Psaltaren 37:14 Psaltaren 37:15 Psaltaren 37:16 Psaltaren 37:17 Psaltaren 37:18 Psaltaren 37:19 Psaltaren 37:20 Psaltaren 37:21 Psaltaren 37:22 Psaltaren 37:23 Psaltaren 37:24 Psaltaren 37:25 Psaltaren 37:26 Psaltaren 37:27 Psaltaren 37:28 Psaltaren 37:29 Psaltaren 37:30 Psaltaren 37:31 Psaltaren 37:32 Psaltaren 37:33 Psaltaren 37:34 Psaltaren 37:35 Psaltaren 37:36 Psaltaren 37:37 Psaltaren 37:38 Psaltaren 37:39 Psaltaren 37:40
Psaltaren 37:19 (SV1917) – Hållning inför gudfruktig tro och ständig tillit
Detta versbudskap säger: de som lever i rättfärdighet och lydnad inför Gud kommer inte att skämmas i ondskaens tid och i hungerns dagar ska de vara mättade. Det är en försäkran om Guds lojala omsorg och en uppmuntran till tålamod inför tider av prövning.
Kontext och utsnitt
Psalm 37 står i den nittioåriga psalmen där David uppmuntrar till tillit trots orättvisa och framväxande fiendskap. Den bygger på ett grundtanke: Gud behåller dem som förtröstar på honom och aktar deras rättfärdiga överlevnad trots världens sakernas gång. Versen försäkrar att gudfruktiga inte behöver frukta skam eller brist, även när de gör motstånd mot förtryck och motgångar.
Särskilda tolkningar och observationer
- Denna visshet om att bli mättad i hungerns dagar och inte komma på skam är inte en generell ekonomisk garanti utan en gudomlig omsorg som faller i rätt tid. Det hänvisar till Guds trohet i behov, inte till överflöd i världens mening. - Den »onda tiden« syftar ofta på perioder av rättfärdighetens prov och moralisk prövning när ondska verkar vinna mark. Men psalmen lovar att Guds folk inte blir övergivna när deras överenskomna tro följer honom. - Uttrycket »skola de vare mättade« pekar mot Guds försörjning som ger både fysisk och andlig näring, så att de som följer honom inte blir svaga eller förvirrade av brist.
Korta tema-ledtrådar
Relaterade passager och kopplingar
- Ordspråkskontext över förtröstans trygghet i Gud, där rättfärdiga tillförlitar sig på hans ledning. Förklarar hur trofasthet visar sig i vardagligt bristtillstånd. - Psaltaren 37:3–5 uppmanar till förtröstan på Herren, visa godhet och lägga sin väg i hans händer – en naturlig förberedelse för att möta hungern och skam. - Matteus 6:33–34 påminner om att söka Guds rike först, och att Gud sedan tillhandahåller det nödvändiga – en parallell till löftet om mättnad i rättfärdighetens kontext.
Praktisk tillämpning
För troende innebär versen en uppmuntran att uthärda i välmående och i behov med sinnet riktat mot Gud, vetande att hans trofasthet aldrig sviker. Det uppmanar till enkelhet i behov och tillit till att Gud ordnar det som verkligen är till nytta för själen.
Sammanfattning
Ps 37:19 försäkrar att Guds trofasta folk inte åker i skam i onda tider och att Gud tillhandahåller i hungerns dagar. Det är ett tecken på Guds vård över dem som vandrar i rättfärdighet, och en påminnelse att vår tro ska vila i hans ordning snarare än i världens växlingar.
Anektsreferenser till klassisk kommentarisk insikt
- Adam Clarke: betonar att detta inte är en världslig rikedom utan en gudomlig försörjning och att skam i heliga kontext ofta är från världen, inte från Gud. - Albert Barnes: framhåller att trygghetens löfte kommer till dem som håller fast vid Guds väg och därmed upplever hans vård även i nödstider. - Matthew Henry: sammanför att guds trofasthet står när människors tillgångar vacklar; den rättfärdige hålls fast i sin tro och uppbärs av Guds omsorg. (Quotationsnot:\n”Matthew Henry: ...”, ”Albert Barnes: ...”, ”Adam Clarke: ...” om sådana exakta ord skulle finnas. Praktiskt anges hänvisningar utan att upprepa fullständig texten.)