Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 73:1 Psaltaren 73:2 Psaltaren 73:3 Psaltaren 73:4 Psaltaren 73:5 Psaltaren 73:6 Psaltaren 73:7 Psaltaren 73:8 Psaltaren 73:9 Psaltaren 73:10 Psaltaren 73:11 Psaltaren 73:12 Psaltaren 73:13 Psaltaren 73:14 Psaltaren 73:15 Psaltaren 73:16 Psaltaren 73:17 Psaltaren 73:18 Psaltaren 73:19 Psaltaren 73:20 Psaltaren 73:21 Psaltaren 73:22 Psaltaren 73:23 Psaltaren 73:24 Psaltaren 73:25 Psaltaren 73:26 Psaltaren 73:27 Psaltaren 73:28
Psaltaren 73:14 – "jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig."
Dåsaligt uttrycker psalmisten att hans troende erfarenhet av rättfärdighet, smärta och gudsgemenskapens prövningar ofta går samman. Ordet talar om en inre kamp där livets rättfärdiga lidande upplevs varje dag som en form av tuktan från Gud, trots hans trofasthet.
Kontekstuell bakgrund
Psalm 73 medför att Asaf eller en levitisk gudstjänstsångare öppet bekänner sin frestelse och tvivel inför den ondskans synlighet i världen. I Psalmens inledning demonstreras Guds närhet gentemot de rättfärdiga, men i verserna 13–15 framträder en personlig kamp: författaren undrar hur meningen med att följa Gud kan vara helt igenom lidande och ifrågasätter sin egen tro när världen verkar blomstra utan ånger. Vers 14 visar hur denna inre strid inte får någon upphöjelse och hur dag till dag känns som tuktan. Det är en färgad insikt som förbereder vägen till den senare vägen mot Guds uppenbarelse i tempelns närvaro (v.17).
Nyckelobservationspunkter
- Äkta ärlighet inför Gud: Rättfärdighet upplevs inte alltid som fröjdefull eller belönad i världens ögon, utan ibland underkastas den troende regelrätt lidande.
- Daglig prövning som disciplin: Tuktan blir en disciplin som formar karaktär och närhet till Gud snarare än ett tecken på hans frånvaro.
- Förklaring framåt: Denna vers fungerar som en ingång till en djupare upplevelse av Guds närhet när psalmisten inser tempelns närvaro som en plats där Gud synliggör sin rättfärdighet.
En sammanfattande tolkning
Versen fångar en viktig spår av troens resa: rättfärdigheten bekänner lidandet som en pilgrimsrörelse, där tuktanens mått inte förstörar tron utan organiserar den mot en djupare förståelse av Guds närhet och rättvisa. Landar man i denna erfarenhet, blir lidandet inte meningslöst, utan förbereder vägen för insikt i Guds plan.
Relaterade passager och korta förklaringar
Självutvärdering i praktiken
Ta till dig det särskilda måttet av tålamod: när frestelserna av tvivel kommer, vänd dig till Guds närvaro. Be om uppehälle i svåra tider och sök gemenskap i gudstjänsten där tuktan får sin plats som del av den gudomliga disciplinen som leder till mer insikt om hans trofasthet.