Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 22:1 Psaltaren 22:2 Psaltaren 22:3 Psaltaren 22:4 Psaltaren 22:5 Psaltaren 22:6 Psaltaren 22:7 Psaltaren 22:8 Psaltaren 22:9 Psaltaren 22:10 Psaltaren 22:11 Psaltaren 22:12 Psaltaren 22:13 Psaltaren 22:14 Psaltaren 22:15 Psaltaren 22:16 Psaltaren 22:17 Psaltaren 22:18 Psaltaren 22:19 Psaltaren 22:20 Psaltaren 22:21 Psaltaren 22:22 Psaltaren 22:23 Psaltaren 22:24 Psaltaren 22:25 Psaltaren 22:26 Psaltaren 22:27 Psaltaren 22:28 Psaltaren 22:29 Psaltaren 22:30 Psaltaren 22:31
Psaltaren 22:20 (SV1917): “Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.”
1) Det omedelbara sammanhanget
Detta vers är en del av psalmen som börjar i lidande och ånger, där psalmisten ropar till Gud i en tid av dramatiskt tryck. Handlingen rör sig från upplevelsen av åtskillnad och förföljelse till en tillkännagivelse av Guds närvaro och kraft. I vändningen från vilsen strid till hopp om Guds ingripande står denna korta bön som ett mittenstycke där troende riktar sin blick mot Gud som sin starkhet och hjälp.
2) Vad texten avslöjar om Gud och tro
Versen lyfter fram två viktiga sidor av Gud: hans närvaro och hans kraft. "Var icke fjärran" antyder en Gud som redan hör och närmar sig i nöd, snarare än en avlägsen auktoritet. Samtidigt beskriver psalmisten Gud som "min starkhet" — inte bara någon som ger kraft, utan aktivt stärker den som faller under press. I hoppet om att Gud “skyndar till min hjälp” tecknas en Gud som snäppe eller hastar till människans behov när bön blir åkallan i nöd.
3) Viktiga ord och bilder att förstå
4) Relaterade passager och korta jämförelser
• Liknande teman återfinns i 2:a Moseboken där Gud finner och hjälper medan människan ropar. Det betonas att Gud hör i nöd och att hans kraft upplyftar i svaghet.
• I Jerusalempsalmerna går över och i psalmer där lönnens skugga inte räcker till, men där Guds närvaro blir räddningen. Det marginaliserade hoppet går över i en tacksam tillbedjan när Guds ingripande blir tydligt.
5) Tillämpning för dagens troende
När livets vikt pressar och bönens röst känns högst osäker, minns denna bön: Gud är inte långt borta i våra mörkaste stunder. Han är din starkhet och din hjälpare, en som när som helst kan skynda till din hjälp. Be med enkelhet och uppriktighet, och låt Guds närvaro fylla din nöd med hopp och mod.
Cross-references och korta förklaringar
Notering om gamla kommentarer: Matthew Henry påminner om att bönens kraft ofta består i att Gud själv blir vår hjälp, inte bara lösningen på vår omständighet. Albert Barnes betonar att Gud kommer i rätt tid och att vår tro stärks när han närmar sig i vår svaghet. Adam Clarke understryker att denna bön visar troendes förväntan på Guds omedelbara ingripande trots yttre omständigheter. Dessa synpunkter berikar förståelsen av hur den teokratiska närvaron ger styrka i tidens prövningar.