Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 22:1 Psaltaren 22:2 Psaltaren 22:3 Psaltaren 22:4 Psaltaren 22:5 Psaltaren 22:6 Psaltaren 22:7 Psaltaren 22:8 Psaltaren 22:9 Psaltaren 22:10 Psaltaren 22:11 Psaltaren 22:12 Psaltaren 22:13 Psaltaren 22:14 Psaltaren 22:15 Psaltaren 22:16 Psaltaren 22:17 Psaltaren 22:18 Psaltaren 22:19 Psaltaren 22:20 Psaltaren 22:21 Psaltaren 22:22 Psaltaren 22:23 Psaltaren 22:24 Psaltaren 22:25 Psaltaren 22:26 Psaltaren 22:27 Psaltaren 22:28 Psaltaren 22:29 Psaltaren 22:30 Psaltaren 22:31
Psalm 22:25 (SV1917) – Kontext och betydelse
I tidigare verser står psalmen i en båda dramatiskt växlande bildspråk: rop och lidande blandas med hopp om Guds närvaro och befrielse. Psalm 22 börjar i stunder av djup betryck, men väver sedan in tro och tillförsikt i Guds trofasthet. Vers 25 ligger i övergången där lidandet uppmärksammas öppet, samtidigt som en försäkran om Guds ögonblickliga närvaro och bönesvare kommer i fokus.
Huvudbudskapet i versen
Texten säger att Gud inte föraktar den betrycktes elände eller ser det som något förkastligt. Han avslöjar inte sitt ansikte för den som ropar till honom; när den betryckte ropar i nöd, lyssnar Herren. Budskapet är att Gud är närvarande i lidandet och agerar med barmhärtighet mot den som ropar till honom i förtvivlan.
Tre centrala teman
Relaterade avsnitt
• Påminnelse om Guds närvaro i lidande: Psalm 34:18 understryker att den ödmjuke och bedrövade Herren närmar sig. Koppling: båda verserna talar om Guds nära omtanke när människan ropar i trängtan.
• Trosförväntan i prövningar: Jakobs brev 1:12 uppmuntrar till uthållighet under frestelser och lidande med löfte om Guds hörande. Koppling: betoning på att rop i bön och tro bäres fram till belöning.
• Frälsningens glädje i prövningens stund: Rom 8:26–27 beskriver Guds Ande som hjälper vår svaghet när vi inte vet vad vi ska be om. Koppling: påminner om hur Gud hör vår bön även när vi inte har ord.
Praktisk tillämpning
I vår egen bönes liv kan vi låta denna vers träda fram som en övning i tålamod och tillförsikt: räck ut din bön i sårbarhet, förakta inte din egen smärta utan erkänn den inför Gud som den verklighet den är. Georgisk medkänsla i ord och handling—hos Gud finner vi en lyhörd vän som svarar på vår rop, och som i sitt eget tack och lov ger styrka för nästa steg.
Kort avslutande sammanfattning
Psalm 22:25 påminner om Guds barmhärtighet mitt i lidandet: han förstår vår nöd, ser vårt ansikte när vi ropar, och lyssnar. Texten uppmuntrar troende att fortsätta ropa till Herren i förtvivlan och att lita på hans trofasthet, även då mörkret tycks täcka.
Citat från tidigare kommentatorer
Adam Clarke: “He hears the cry of the afflicted, and does not contemn their distress.”
Matthew Henry (sammanfattning): betonar att rösten i nöd inte möts med förakt utan med mild och förvissad barmhärtighet.
Albert Barnes: framhäver att Guds tysta närvaro inte betyder frånvaro utan vårdnad och uppmuntran till fortsatta böner.
Ordningsförslag och sammanfattning i ett stycke: Versen försäkrar att Gud inte föraktade den som lider och att han hör när vi ropar; i lidandet finner vi en Gud som närmar sig och svarar, vilket stärker hoppet och ropar oss vidare i tro.