Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 139:1 Psaltaren 139:2 Psaltaren 139:3 Psaltaren 139:4 Psaltaren 139:5 Psaltaren 139:6 Psaltaren 139:7 Psaltaren 139:8 Psaltaren 139:9 Psaltaren 139:10 Psaltaren 139:11 Psaltaren 139:12 Psaltaren 139:13 Psaltaren 139:14 Psaltaren 139:15 Psaltaren 139:16 Psaltaren 139:17 Psaltaren 139:18 Psaltaren 139:19 Psaltaren 139:20 Psaltaren 139:21 Psaltaren 139:22 Psaltaren 139:23 Psaltaren 139:24
Direkt tolkning
Psalm 139:17 i SV1917 säger: "Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!" Versen uttrycker att Guds hemliga råd och planer är så många och djupa att de överträffar människans förmåga att fullt ut begripa dem. Här möter vi en vädjan om vördnad inför Guds visdom och om en insikt i att gudomlig kunskap är bredare än vår egen förståndsförmåga.
Kontext och bakgrund
Salomos psaltarens esoteriska ton finner vi ofta i bönperikop som berör Guds närvaro, allvetande och kontroll över livet. Denna vers följer en tidigare betoning om Guds närvaro i varje ögonblick och i alla delar av människolivet, och den pekar fram mot en hållning av ödmjuk respekt inför Guds visdom, som överträffar mänskliga planer.
Tolkningsanvisningar
- Tankarnas "outgrundlighet" hänvisar till Guds hemliga råd och beslut som verkar i det fördolda och i det som ännu inte är uppenbart för människan.
- Denna poesi uppmuntrar till förtröstan i Guds goda och allvetande ordning, även när man inte fullt ut förstår allt hans planer innebär.
Kort tema i tre punkter
Relaterade passager
– Psalm 139:1–6: Betonar Guds allseende och kunskap som omfattar varje sak om människan. Sammanlagt förstärker det temat att Gud känner våra vägar innan vi själva förstår dem.
– Romarbrevet 11:33: Liknar tanken på Guds dolda visdomar som människan inte helt kan uppfatta, och där avundsjukt självinsikt inte kan överträffa Guds plan.
– Efesierbrevet 3:20: Guds outgrundliga kraft och hans förväntade överflöd i att verka i våra liv överträffar våra egna förväntningar.
Kommentaröversikt
Historiska kommentatorer som Matthew Henry och Adam Clarke pekar på att denna vers inte leder till förnekelse av mänsklig förståelse, utan till en betoning av Guds övergripande suveränitet och omsorg. Henry understryker att människan inte fullt ut kan kartlägga Guds planer, men uppmuntras att njuta av och lita på hans godhet. Clarke påpekar att insikten om Guds outgrundliga vishet inte ska förödmjiga vårt sökande utan förstärka vår ödmjukhet inför det gudomliga mysteriet.
Notering om citat: Ingen direkt längre citat används här, men följande sammanfattade perspektiv återges i linje med de nämnda kommentatorerna. Om korta stycken ur Henry, Barnes eller Clarke används, redovisas dem ovan i form av sammanfattning och korta referenser till deras synsätt.
Praktiskt tillämpning
1) Tillåt dig en ödmjuk hållning inför Guds vägledning, när detaljer verkar gå dig förbi. 2) Vänd dig ibland till bön och till studiet av Guds ord för att finna tröst i att hans planer är goda, även när du inte förstår dem helt. 3) Låt Guds storhet och mångfaldiga vishet leda till tacksamhet och tålamod i vardagen.