Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 139:1 Psaltaren 139:2 Psaltaren 139:3 Psaltaren 139:4 Psaltaren 139:5 Psaltaren 139:6 Psaltaren 139:7 Psaltaren 139:8 Psaltaren 139:9 Psaltaren 139:10 Psaltaren 139:11 Psaltaren 139:12 Psaltaren 139:13 Psaltaren 139:14 Psaltaren 139:15 Psaltaren 139:16 Psaltaren 139:17 Psaltaren 139:18 Psaltaren 139:19 Psaltaren 139:20 Psaltaren 139:21 Psaltaren 139:22 Psaltaren 139:23 Psaltaren 139:24
Psalm 139:14 (SV1917) – En lovsång till den kreativa och omsorgsfulla Skaparen
Översikten i korthet: Denna vers prisar Guds underbara verk och erkänner människans unika skapelse. Den svenska 1917-översättningen fångar en ödmjuk tacksamhet inför det mysterium som ligger i att vara formad av Gud. I kontexten bär psalmen fram en längtan efter Guds närvaro, kunskap och omsorg, och denna vers lyfter fram den personliga upplevelsen av att tillhöra Skaparen.
Versen i sitt sammanhang
I Psalm 139 väver psalmisten en längtan efter Guds närvaro tillsammans med en stark försäkran om Guds allvetande, allsmäktiga hand och goda omsorg. Den första halvan beskriver Guds närvaro i varje ögonblick och varje plats, medan den sista delen uttrycker tillitsfull överlåtelse till Guds vilja. För psalmisten är det övertygelsen om att Gud har skapat honom med omsorg som ger både ödmjukhet och glädje.
Huvudlärdom
Huvudlärdomen i 139:14 är tacksamhet inför Guds skapelseverk – att människan är formad på ett underbart sätt, och att dessa verk är märkvärdiga. Det uppmanar till att se skönheten i sin egen kropp och sin inre natur som ett tecken på Guds omtanke och mäktiga konstverk. Sättet att erkänna skapelsens värdighet uppmuntrar till ödmjukhet, förundran och tillit till en Gud som känner varje del av vårt liv.
Kommentarer i samklang
Kommentarer ur klassiska källor belyser tre nyckelaspekter:
Kortare epokönt tolkning: noggrannheten i Guds skapelseväsen inspirerar tro och vördnad; den personliga erfarenheten av att vara “danad” blir ett skriftsord för att vår identitet och vår kropp tillhör Gud.
Jämförbara visningar i Bibeln
- Liknande anvisningar om människans skapelse finns i andra ställen där Gud anses ha formar och värderar människan som sin dyrbara varelse. Vändningar som betonar skapelsens omsorg och människans värde sammanfaller med psalmens harmoniska bild av relationen mellan Skaparen och den skapade.
- Andra passager där tacksamhet för skapelsen uttrycks belyser att vetandet om Guds verk leder till ödmjukhet och tro.
- Cross-reference: Psaltaren 139:14 relaterar till Första Mosebok 1–2 i tanken om skapelse och människans unika plats i skapelsen.
Användning och tillämpning
Praktisk tillämpning av versen handlar om att se sin kropp, sina gåvor och sin identitet som ett Guds gåvot. Den uppmanar till:
Sammanfattning
Psalmens 139:14 i SV1917 fångar en djupt personlig erkännande: vi tackar Gud för att vi är “danad så övermåttan underbart.” Denna tacksamhet vilar på insikten att varje del av oss – utan undantag – är en del av Skaparens underbara verk. Genom hela psalmen uppmanas vi att leva i ett närvarande förhållande till Gud, som känner oss bättre än vi själva och som har skapat oss med mening.
Fråga att bära med sig: Hur kan jag idag se mer av Guds underbara verk i min egen kropp och i mitt liv, och hur kan det leda till större tillit och tacksamhet?
Referenser i sammanhanget: Psa 139:1-6, 1 Mosebok 1–2—skapelsens ordning och människans särskilda värde.