Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Översikt och tematik
I Psalm 40 talar konungen av tacksamhet över hur Gud hörde hans rop och ingav hopp när han väntade och såg hur Gud arbetar på hans väg. Denna vers fångar en central sanning: sanna lycksalighet vilar hos den som sätter sin tillit till HERREN och inte hissar sig upp i stolthet eller litar på lögnaktiga människor. Budskapet är att förtröstan i Gud ger stabilitet mitt i livets prövningar, medan människors stolthet och svek leder bort från ljuset.
Versens placering i psalmen
I Psalm 40 ingår en personlig vittnesbörd om Guds räddning och ett uppmanande steg till tro. Vers 5 står som en sammanfattande slutsats som pekar framåt mot tilliten som präglas av ödmjuk tro och gudsfruktan. Den bär ton av tacksamhet och förväntan: det finns någon som vilar i Guds hand och därmed inte faller för trycket att förlita sig på människors bravader eller lögnaktiga löften.
Huvudbudskapet
Det centrala budskapet är enkelt men kraftfullt: Säll är den som överlämnar sitt förtröstan till HERREN och inte vänder sig till de stolta eller till dem som vikar av i lögn. Denna distinktion framhäver två vägar: tillit till Gud kontra anpassning till världens självförsörjande och bedrägliga tal. Litanin om stolthet och lögn fungerar som en varningssignal mot att finna säkerhet hos människans kraft eller löften snarare än hos Gud.
Cross-referenser och jämförelse
Sammanhangsmässigt betonar dessa paralleller att vår tro inte är en flyktig känsla utan ett livslångt förhållande där Gud är vår säkerhet och frälsning, medan mänsklig stolthet ofta är förblindad av egna planer.
Praktisk tillämpning
Hur tillämpar vi det här ordet i vardagen?
Kommentaröversikt
Källlägena från äldre kommentatorer ger nyans: Matthew Henry pekar på förtröstan som ett uttryck för livets centrum i Gud; Albert Barnes betonar att trohet mot Gud är det verkliga måttet för en rättfärdig och inväntar Guds ingripande; Adam Clarke påpekar att frestelsen att följa stolthetens väg ofta följer när man underminerar sin tillit till Gud. Dessa insikter avväger inte från Psalmens egen kärna, utan förstärker bilden av hur Gud leder de ödmjuka och frestar de stolta att vända om.
Sammanfattning
Versen i Svenska1917 fångar ett tydligt livsprincip: lycksalighet når den som sätter sin förtröstan till HERREN och avvisar både stolthetens illusioner och lögnens lockelse. Genom att öronmärka vår tro till Gud i prövningar och prövningar, får vi säkerhet som står fast när världen vacklar.