Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 104:1 Psaltaren 104:2 Psaltaren 104:3 Psaltaren 104:4 Psaltaren 104:5 Psaltaren 104:6 Psaltaren 104:7 Psaltaren 104:8 Psaltaren 104:9 Psaltaren 104:10 Psaltaren 104:11 Psaltaren 104:12 Psaltaren 104:13 Psaltaren 104:14 Psaltaren 104:15 Psaltaren 104:16 Psaltaren 104:17 Psaltaren 104:18 Psaltaren 104:19 Psaltaren 104:20 Psaltaren 104:21 Psaltaren 104:22 Psaltaren 104:23 Psaltaren 104:24 Psaltaren 104:25 Psaltaren 104:26 Psaltaren 104:27 Psaltaren 104:28 Psaltaren 104:29 Psaltaren 104:30 Psaltaren 104:31 Psaltaren 104:32 Psaltaren 104:33 Psaltaren 104:34 Psaltaren 104:35
Varför detta vers är viktig
Psaltaren 104:24 i SV1917 säger: "Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat." Denna vers öppnar en stor uppfattning om Guds skapelse och vishet, och den ligger som en nyckel på psalmernas gångväg mellan tillbedjan, erkännande av Guds majestät och insikt i naturens skeenden. Den uppmanar tillFörundran inför himmelens och jordens mångfald samt till tacksamhet och trofasthet i den relationen människor har med Skaparen.
Originalkontext och huvudbudskap
Versen tillhör Psalm 104, där husägaren och poetiska psalmsförfattaren blickar ut över naturen och väver en lovsång som beskriver Guds omsorg och befästande av livets växelverkan. Vers 24 fungerar som en sammanfattning: människan ser hur Guds verk är många och komplexa, och den som ser med vishet ser att all skapelse speglar Hans kraft och intelligens. Den goda människonaturen fascineras av skapelsens överflöd, samtidigt som psalmdiktaren erkänner att endast en visdom från Gud gör det sammanhängande och begripligt.
Viktig teologisk poäng
Liknelser och stödjande teman i Bibeln
Liknande tankegångar återkommer i andra delar av Psaltaren samt i skapelseberättelserna där Gud observeras som upphov till allt liv och all ordning. Att människan får förtroende att vårda skapelsen hänger ihop med en förståelse för dess struktur och syfte.
Cross-referenser och korta förklaringar
– Romarbrevet 1:20: Skapelsen vittnar om Guds oföryddade makt och gudomliga natur, när människor ser naturens mångfald. Förklarar varför naturen i sig kan väcka tillbedjan och erkännande av Gud.
– Predikaren 3:11: Gud har satt evighet i människans hjärta och givit en inbyggd längtan efter ordning och skönhet, vilket speglas i skapelsens ordnade kretslopp.
– Jakobs brev 1:17: Allt gott och fullkomligt kommer nedifrån och från övre; skapelsen speglar Guds goda gåvor och perfektion.
Kort sammanfattning av andra heliga kommentatorers bidrag
Emmauskommentarer framhäver att psalmen inte bara överser naturens under utan också uppmanar till vishet i hur vi ser och förstår den. Matthew Henry poängterar att visheten i Guds verk hjälper troende att vörda Skaparen och samtidigt förstå vårt ansvar som vårdare av jorden. Albert Barnes betonar att orden visar en ordnad värld där varje del har sin plats, och att människan är kallad att leva i harmoni med denna ordnade ordning. Adam Clarke framhäver att psalmen uttrycker en djup tacksamhet för Guds skapande kraft och att varje del av naturen vittnar om Hans överflöd och omsorg.
Devotional reflektion
Titta upp mot himlen, se hur stjärnorna ligger i sina banor och hur trädens löv följer årstiderna. Så mycket mångfald och skönhet talar till vår själ om Guds vishet. Låt det leda till tacksamhet och en ödmjuk insikt om vårt kall: att vårda, använda och vårda skapelsen med ansvar och kärlek, i erkännande av Skaparen.