Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 58:11 (SV1917) – Kontext och betydelse
I denna psalm vädjar David till Gud om rättvisa mot de ondskefulla som förtrycker. Verserna framför följer en bild av hur de som är lömska och hämndlystna får sin dom genom Guds rättvisa, medan de rättfärdiga får se att Guds hand övervakar och upprätthåller rättfärdigheten. Vers 11 presenterar slutresultatet av Guds dom: den rättfärdige ska glädja sig när han skådar hämnden och våga lägga sina fötter i den ogudaktiges blod. Det är en bildisk markering av seger och gudomlig rättvisa, inte av hat eller fräkt vrede i sig, utan av att gudomlig rättvisa har fullbordats.
Central betydelse
Texten betonar att Gud upprätthåller rättvisa även när de ogudaktiga verkar starka och ostoppbara. Den rättfärdige får uppleva en upprättelse när Guds dom kommer, och denna dom manifesteras som en djup, trofast förtröstan på Guds rättfärdighet. Injagandet av hoppet i rättfärdighetens ögonblick speglar en tro som inte önskar hämnd i egen kraft utan ser Guds suveräna rättvisa som fullbordad.
Tre centrala teman
Relaterade passager
Praktisk tillämpning
Påminnelsen om Guds rättvisa uppmuntrar troende att vandra i rättfärdighet trots oförrätter. Den rättfärdige får inte dras in i hämndens logik, utan håller fast vid hoppet att Gud en dag fullbordar vad som ägnas till rättvisa. I vardagslivet kan detta översättas till tålamod i prövningar, barmhärtighet mot andra och en tillit att Gud reder ut rättvisa i sin tid.
Sammanfattning
Versen uttrycker att den som följer Gud får uppleva Guds dom som rättvisa och seger mot ondska. Det är en bild av hopp och tillit till Guds suveräna rättvisa, där den rättfärdige finner tröst och glädje i att Gud står som rättfärdig domare över allt ont.
Kända, korta citat från gamla kommentatorer
Matthevs Henrys synpunkt: “The righteous shall rejoice when they see the vengeance of the Lord; for God’s justice vindicates those who suffer for righteousness.”
Albert Barnes: “This is not personal revenge, but the divine settlement of all wrongs; the righteous man beholds the divine judgment and is glad that truth and justice prevail.”
Adam Clarke: “It is not a wish for blood, but a confident assurance that sin and oppression will meet with divine justice.”
Cross-referenser och korta förklaringar
Ps 58:10–11 – Vägen från skildring till seger: när onda planer blir upprättade, blir rättfärdige vittne till Guds rättvisa.
Rom 12:19 – Läran om att inte hämnas: överlämna tvister till Gud som den rättvisa domaren.
Pred 3:17 – Gud skall döma de dolda sakerna; rättvisa uppstår när Gud reagerar på människor hjärtan och gärningar.