Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 55:1 Psaltaren 55:2 Psaltaren 55:3 Psaltaren 55:4 Psaltaren 55:5 Psaltaren 55:6 Psaltaren 55:7 Psaltaren 55:8 Psaltaren 55:9 Psaltaren 55:10 Psaltaren 55:11 Psaltaren 55:12 Psaltaren 55:13 Psaltaren 55:14 Psaltaren 55:15 Psaltaren 55:16 Psaltaren 55:17 Psaltaren 55:18 Psaltaren 55:19 Psaltaren 55:20 Psaltaren 55:21 Psaltaren 55:22 Psaltaren 55:23
Huvudpoäng: Den som sviker sin vän begår en djup förrädiska handling som förstör förtroende och gemenskap
I Psaltaren 55:21 möts vi av en skarp bild av svekets tyngd: den enskilde bär händer på sin vän och bryter sitt förbund. Texten belyser hur förräderi tar mål i vänskapens ömtåliga väv och hur hämnd- och bitterhetskänslor får fäste när lydnad mot förbund och trofasthet sätts på prov. För psalmförfattaren är ordet ett vittnesmål om människans ofullkomlighet, men det pekar också fram mot Guds trofasthet som står över människans växlingar.
Literärt sammanhang
Versen finns i en del av psalmen där tonfallet vänds mot förräderi och hot. Genom kontrasten mellan vänskapens löften och den svikande handlingen framträder en etisk kärna: hur vi hanterar relationer under press. Denna vers är inte bara en känsla av svek, utan en uppmaning att vara trofast och sann även när frestelsen att bryta relationens löften är stark.
Teologisk betydelse
Guds trofasthet står i skarp kontrast till människans ofullkomlighet. Psalmens tema anknyter till en djup verklighet: förbundslöften förväntas upprätthållas av båda parter; när någon bryter förbundet, speglar det hur syndens kraft drabbar gemenskapen. Samtidigt finns en underström av barmhärtighet: Gud själv är den som upprätthåller trofasthet där människor sviker.
Korsreferenser
Notera att dessa cross-referenser bygger på tematiska samband snarare än ordaliga citat; de hänvisar till omfattningen av svek, trofasthetens betydelse och Guds trofasthet som stöd i svåra relationer.
Frågor för reflektion
Sammanfattning och tillämpning
Denna vers understryker att människans förräderi kan skada relationer svårt, men den samtidigt förbereder plats för upprättelse och förvaltande av trohet. För Davids psalmdyrkare blir svikenhet inte bara socialt problem utan andlig prov: hur förlitar vi oss på Guds trofasthet när vänskapens löften går sönder? Texten uppmanar oss att hålla fast vid trohetens grundval, att söka upprättelse där det är möjligt och att be om Guds styrka att förbli trofast även i svåra stunder.
Notera eventuella ordagranna små citat som används i tidigare kommentaransatser: det har inte inkluderats i full text här, men värdefullt i studien är hur tidigare kommentatorer som Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke betonar förräderiets påverkan på gemenskapen och den tröst som följer av Guds trofasthet. Om du vill, kan jag specificera deras ord i separata citat i en framtida tilläggssektion.