Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 55:1 Psaltaren 55:2 Psaltaren 55:3 Psaltaren 55:4 Psaltaren 55:5 Psaltaren 55:6 Psaltaren 55:7 Psaltaren 55:8 Psaltaren 55:9 Psaltaren 55:10 Psaltaren 55:11 Psaltaren 55:12 Psaltaren 55:13 Psaltaren 55:14 Psaltaren 55:15 Psaltaren 55:16 Psaltaren 55:17 Psaltaren 55:18 Psaltaren 55:19 Psaltaren 55:20 Psaltaren 55:21 Psaltaren 55:22 Psaltaren 55:23
Översikt av Psalm 55:20
I denna vers står Gud som den oföränderliga åskådaren och domaren i världens upplopp. Versen tilltalar läsaren med hopp om att Gud ska höra och svara på rop om rättfärdighet när orättvisa och svek råder. Denna text ligger i en kontext av historia, där fäktandet mellan trohet mot Gud och frestelsen till förräderi och svik fullständigt visar sig i kungens rådgivare och folket runt omkring. SV1917-översättningen fångar en stark, tydlig bild av Guds sakrattighet och människors fruktan eller brist på fruktan inför Gud.
Versen uppmanar läsaren att se till Guds tron och ålder som en fastpunkt i ett föränderligt samhälle. De som inte vill ändra sig och som inte fruktar Gud representerar människor som lever i återhållsam moral och vilseledande affekter. Gud är den som hör och svarar, men hans svar är alltid i överensstämmelse med hans rättfärdighet och vishet. Således fungerar versen som en tröst och en varning: när ristningar och svek härskar, kan man ändå lägga sin oro hos honom som sitter på sin tron av ålder och fulländar sin vänlighet med rättvisa.
Den centrala principen är att Gud ser allt och reagerar på människors hjärtan. När människor vägrar omvändelse och lever utan gudsfruktan, behöver man inte frukta mänsklig kritik eller egna planer som verkar säkra men saknar guds godkännande. Guds tålmodiga, fasta tron ger troende mod att finna trygghet i hans svar, även när situationen verkar hopplös eller förrädisk.
Dessa paralleller förstärker temat att guds trofasthet står i kontrast till mänsklig motståndskraft eller ofruktbarhet inför Gud.
För oss i vardagen innebär versen två praktiska hållpunkter: 1) Att söka förnyad ödmjukhet och omvändelse där vi märker att vårt hjärta speglar ofruktbarhet eller självständighet från Gud. 2) Att lita på Guds godhet och rättfärdighet när konflikter och svek uppstår, i vetskap om att han hör våra rop och verkar i sin tid. När människor omkring oss lämnar pålitlighet kan vi hålla fast vid det fasta – Guds tron över ålder och makt.
- Psaltaren 55:16–19 samtalets vändpunkt där bön och förtröstan på Gud syns; en liknande struktur där Gud hör och befriar.
- Hebreerbrevet 4:16 där troende uppmanas att närma sig Guds nåd med tillförsikt; en praktisk tillämpning av att Gud hör.
- Jesaja 55:8–9, där Guds vägar och tanke är högre än människors; uppmuntrar till ödmjukhet inför Guds vishet.
Psalmens vers påminner oss om Guds fasta tron och hans ögon som ser allt. Han hör ropen som kommer i rättfärdighet och svarar enligt sin suveränitet. Självständighet och ofruktbarhet inför Gud står i skarp kontrast till hans trofasta närvaro. Genom att hålla fast vid Guds tron får vi mod att övervinna frestelser och att leva i respekt för hans helighet.