Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 55:1 Psaltaren 55:2 Psaltaren 55:3 Psaltaren 55:4 Psaltaren 55:5 Psaltaren 55:6 Psaltaren 55:7 Psaltaren 55:8 Psaltaren 55:9 Psaltaren 55:10 Psaltaren 55:11 Psaltaren 55:12 Psaltaren 55:13 Psaltaren 55:14 Psaltaren 55:15 Psaltaren 55:16 Psaltaren 55:17 Psaltaren 55:18 Psaltaren 55:19 Psaltaren 55:20 Psaltaren 55:21 Psaltaren 55:22 Psaltaren 55:23
Vad bönens kraft och rättvisa vrede säger om rättfärdigheten hos Gud
Huvudpoängen i Psalm 55:10 (SV1917) är att fueling av ondska och uppror hos människor kräver Guds rättvisa ingripande. Bristen på fred i staden och den plågsamma rösten från förföljelse får sångarens bön att flytta fokus från egen hämnd till Guds suveräna dom och upprättelse. Här står vi inför en ordning där man inte förlitar sig på människors förhandlingskraft, utan vänder sig till Gud som hör de förtryckta och som upprätthåller rättfärdighet även när samhällsklimatet är mörkt.
Literärt sammanhang
Psalmens äldre delar speglar kungliga eller liturgiska klanger där en trygg plats undflyr och fiender översvämmar. Denna vers fångar en scen av störtande våld och uppror i staden; en plats där diakoner, tjänare och medborgare lider under övermäktiga krafter. Jobbiga känslor får utlopp i bönen: Gud må styra tungan och bevara rätten, så att hatets och rättfärdighetens ord inte får sista ordet. Psalmförfattaren griper till två motiv som ofta återkommer i psalmerna: Gud som domare av människors hjärtan och som uppehåll i en värld som är dragen mot ondskan.
Teologisk betydelse
Versen visar att det rätta svaret på samhällelig ondska inte är personlig vedergällning utan himmelsk rättvisa. Den godkänner att Gud kallar till ansvar dem som sprider våld och uppror, och att gudomlig rättvisa ofta kräver åtskilda tunga ord i en värld där människan skriker för egen rätt. Denna teologi betonar rättfärdighet som ett gudagivet mål som står över mänskliga reflexer av hämnd och hämnarlusta.
Skriftliga kopplingar
Frågor för reflektion
Sammanfattning och tillämpning
Psalm 55:10 belyser en värld där våld och uppror sitter djupt i staden. Bönens svar är inte tystnad utan att Gud ska ingripa och att tungorna ska hållas i schack så våldets ord inte får sista ordet. Denna bön blir ett kall till rättfärdig dom och en trygghet i att Gud ser och handla. Genom hela psalmen får vi en bild av rättfärdighet som gudomlig realitet – inte som mänsklig hämnd utan som Guds rättvisa förvandling av samhällsklimatet.
Notering om äldre kommentarer: Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke belyser ofta hur rättvisa och gudomligt ingripande fungerar i samhälleliga sammanhang. Deras ord betonar att Guds svar inte förstärker människors hat, utan leder till helande och upprättelse när människor vänder sig till Gud i bön och tro.