Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 35:1 Psaltaren 35:2 Psaltaren 35:3 Psaltaren 35:4 Psaltaren 35:5 Psaltaren 35:6 Psaltaren 35:7 Psaltaren 35:8 Psaltaren 35:9 Psaltaren 35:10 Psaltaren 35:11 Psaltaren 35:12 Psaltaren 35:13 Psaltaren 35:14 Psaltaren 35:15 Psaltaren 35:16 Psaltaren 35:17 Psaltaren 35:18 Psaltaren 35:19 Psaltaren 35:20 Psaltaren 35:21 Psaltaren 35:22 Psaltaren 35:23 Psaltaren 35:24 Psaltaren 35:25 Psaltaren 35:26 Psaltaren 35:27 Psaltaren 35:28
Övergripande tolkning: Hervor en bön om snarast ingripande
Psaltaren 35:22 i SV1917 fångar en intensiv bön om Guds närvaro och lydnad inför de ogenomträngliga anklagelser som omger den rättfärdige. "Du, HERRE, ser det; tig icke. Herre, var icke långt ifrån mig." uttrycker en önskan om att Gud skall bryta sin tysta distans och agera i svars- och försvarssammanhanget när orättvist anklagas. Det är en bön som blandar tillit till Guds ögonblickliga närvaro och en stark begäran om att han inte ska låta sin tjänare bli övergiven.
Litterär kontext
Psalmens helhet kretsar kring Davids kamp mot motstånd och förföljelse. Versen ligger i en båge där uttryck för förtvivlan möter rop till Gud om rättvisa och skydd. Denna specifika bön talar till upplevelsen av att det står människor som vittnar falskt eller överemot ger sken av skuld; Davids förväntan är att Gud ska uppenbara sanningen och handla. Den enkla formen "Du, HERRE, ser det" fungerar som en påminnelse om Guds allseende—att inget går obemärkt förbi, även när bristen på mänsklig rättvisa tycks råda.
Troslig betydelse
I den teologiska tonen bär Psalm 35:22 en vädjan om att Gud inte ska förminska sin makt genom tystnad. Signifikant är förväntan att Gud inte längre är långt borta när oskuldens rop hörs. Dessa ord bär en liturgisk tro: Gud ser, Gud hör, och Gud agerar. Det är inte en bokstavlig kallelse till kollektiv kritik, utan ett rop till Guds rättfärdiga omsorg om de utsatta.
Följande citat och insikter (sammanvävd)
Följande sammanfattade reflektioner från klassiska bibelkommentatorer hjälper till att få djup i psalmen:
1) Ordet "ser det" anknyter till Guds allseende; se exempel där Gud ser och dömer rätt. 2) Ropet om att inte vara långt borta finner paraleller i andra psalmer där Gud närvarar i nöd. 3) Denna bön speglar teman i rättvisa och beskydd i profan och helig tal.
För varje referens: förstå att Guds närvaro är den grundläggande trösten; hans tystnad i sig är inte rädsla utan en del av hans suveränitet som kommer i rätt tid.
Frågor för reflektion
Konklusion
Psalmens vers sammanfattar en livsduglighet: i de stunder då världen ser på mig med misstanke, säger bönens röst att Gud inte glöms. Han ser, han hör, och han kommer. Det är en påminnelse om att tystnad från himmelsk sida inte är frånvaro utan en uppmaning till tro och väntan på Guds ingripande när tiden är inne.