Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 118:1 Psaltaren 118:2 Psaltaren 118:3 Psaltaren 118:4 Psaltaren 118:5 Psaltaren 118:6 Psaltaren 118:7 Psaltaren 118:8 Psaltaren 118:9 Psaltaren 118:10 Psaltaren 118:11 Psaltaren 118:12 Psaltaren 118:13 Psaltaren 118:14 Psaltaren 118:15 Psaltaren 118:16 Psaltaren 118:17 Psaltaren 118:18 Psaltaren 118:19 Psaltaren 118:20 Psaltaren 118:21 Psaltaren 118:22 Psaltaren 118:23 Psaltaren 118:24 Psaltaren 118:25 Psaltaren 118:26 Psaltaren 118:27 Psaltaren 118:28 Psaltaren 118:29
Översikt av psalmen och versen
Psalterns 118 är en lovsång om Guds trofasthet och människans tillit till hans vägledning. Vers 21 står i sammanhanget som ett uttryck för tacksamhet till Gud för att han hörde och räddade. I SV1917 lyder versen: "Jag tackar dig för att du svarade mig och blev mig till frälsning." Texten vittnar om en öppen, personlig relation till Gud där bönen blir ett anförtående erkännande av Guds ingripande.
Versen i sitt sammanhang
I psalmen följer en vandring av tro genom lidanden och återupprättelse. Den som upplever Guds räddning återkommer i tacksamhet och bekännelse. Versen fungerar som en vändpunkt där förtröstan bekräftas av erkännandet att Gud lyssnade och gav räddning. Det är inte bara en upplevelse utan en trosbekännelse som uppmuntrar andra att vända sig till Gud i nöd.
Huvudandemeningen och lärdom
Huvudläropunkten är att bönen blir hörda av Gud och att hans ingripande ger räddning. Det visar en gudsrelation präglad av nåd: Gud svarar de som vänder sig till honom i tro. Lärdom: i svårigheter är bönens ögonblick avgörande – Gud ser, hör och räddar när vi förlitar oss på honom.
Analogier från andra ställen
Förberedelser och praktisk tillämpning
Korsreferenser och kopplingar
Tekniska hänvisningar utan fullständiga verser: - Ett tema i flera psalmer är att Gud hör bön och räddar i nöd (t.ex. psalmer där tron och Guds trofasthet lyfts fram). - En parallell tanke finner man i Nya testamentet där tro, bön och Guds frälsning kopplas samman i Jesus Kristus.
Sammanfattning
Vers 21 i Psalm 118 fångar centraliteten av bönens ögonblick: Gud hör, svarar och räddar. Denna erfarenhet blir en grund för tacksamhet och trofast vittnesbörd som pekar tillbaka till Guds nåd och hans trofasthet genom svårigheter. Genom att minnas hur Gud svarade, förstärks tron på hans fortsatta omsorg.
Notering om gamla kommentatorer
Historiskt har kommentatorer som Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke betonat att bönen står i centrum när Gud ingriper. Deras samlade bild stödjer att tacksamheten riktar blickarna mot Guds trofasthet och nåd i varje livssituation.