Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 89:1 Psaltaren 89:2 Psaltaren 89:3 Psaltaren 89:4 Psaltaren 89:5 Psaltaren 89:6 Psaltaren 89:7 Psaltaren 89:8 Psaltaren 89:9 Psaltaren 89:10 Psaltaren 89:11 Psaltaren 89:12 Psaltaren 89:13 Psaltaren 89:14 Psaltaren 89:15 Psaltaren 89:16 Psaltaren 89:17 Psaltaren 89:18 Psaltaren 89:19 Psaltaren 89:20 Psaltaren 89:21 Psaltaren 89:22 Psaltaren 89:23 Psaltaren 89:24 Psaltaren 89:25 Psaltaren 89:26 Psaltaren 89:27 Psaltaren 89:28 Psaltaren 89:29 Psaltaren 89:30 Psaltaren 89:31 Psaltaren 89:32 Psaltaren 89:33 Psaltaren 89:34 Psaltaren 89:35 Psaltaren 89:36 Psaltaren 89:37 Psaltaren 89:38 Psaltaren 89:39 Psaltaren 89:40 Psaltaren 89:41 Psaltaren 89:42 Psaltaren 89:43 Psaltaren 89:44 Psaltaren 89:45 Psaltaren 89:46 Psaltaren 89:47 Psaltaren 89:48 Psaltaren 89:49 Psaltaren 89:50 Psaltaren 89:51 Psaltaren 89:52
Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig?
Huvudpoängen i Psaltaren 89 verkar genom hela kapitlet kring Guds trofasthet och hur människan möter hans svar i tiden. Denna bön utgör en uppriktig vädjan om beteende och närvaro: den som upplever att Gud till synes håller tyst eller manifesterar vrede, frågar hur länge det ska pågå. Sällan betraktad som ett otåligt rop, är den i stället en teologisk bekännelse av förväntan på Guds handlande och hans trofasthet mot löftet till David och hans hus.
Litterär kontext
Kapitlet följer en hymnisk affirmation av Guds trofasthet och en kunglig tron som är grundad i Guds löften. När psalmen pekar på Guds vrede eller fördoldhet, är det ofta kopplat till Guds kontrast mellan det trofasta löftet till David och rullningen av historien där Israels kungars öde hänger på Guds närvaro. Denna vers är en vädjan i både personlig och nationell skala: lidandet och längtan står i relation till Guds verk i förbundets ram.
Theologisk betydelse
Frågan om hur länge Gud tvekar eller döljer sig avslöjar en djup längtan efter Guds synlig närvaro i kampen och prövningen. Den påminner att trohet inför Gud inte alltid innebär omedelbar uppenbarelse, utan ofta väntan. I en teodiceisk ton uttrycker psalmdådens text hoppet att Gud, trots yttre tecken, inte överger sitt förbundsfolk. Denna vers manifesterar både devot tro och den rättfärdiga väckelsen att be om Guds omedelbara ingrepp.
Cross-referenser och anslutningar
- Psalm 13:1–2: En liknande vädjan om Guds närvaro och svar i tid av prövning.
- Habackuk 1:2–3: Profetens fråga till Gud om varför rättfärdiga lidanden inte får ett tydligt svar; en parallell till frasen om Guds tysta eller dolda ingripande.
- Romarbrevet 8:22–25: Innehåller en bred teologisk ram där väntan och längtan på fullödelse berikar tron trots det nuvarande lidandet.
Frågor till reflektion
Sammanfattning och tillämpning
Denna vers uppmanar till ärlig bön i tiden av väntan. Huvudbudskapet är att tro inte minskar trots upplevd frånvaro av Guds ansikte. Genom historia och förbundets löften hålls hoppet vid liv: Gud är uppmärksam och hans tid är ofta annorlunda än vår. Poesin påminner oss om att bönens ärlighet inte avvisas av Gud; den förbereder hjärtat för hans tydliga ingripande när han själv vill visa sin trofasthet.
Kommentarerna från äldre kyrkoännare understryker att sådana böner inte är ifrågasättande i sak, utan rop ur en förväntan på Guds nåd. Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke framhäver att bönen i Psaltaren 89 ofta speglar det trogna förbundets spänning: trofasthetens röst trots tidsmässig prövning.
Not: Endast korta utrikter från de angivna kommentatorerna används för att stödja den övergripande tolkningen utan att återge fullständigt citatet.