Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 74:1 Psaltaren 74:2 Psaltaren 74:3 Psaltaren 74:4 Psaltaren 74:5 Psaltaren 74:6 Psaltaren 74:7 Psaltaren 74:8 Psaltaren 74:9 Psaltaren 74:10 Psaltaren 74:11 Psaltaren 74:12 Psaltaren 74:13 Psaltaren 74:14 Psaltaren 74:15 Psaltaren 74:16 Psaltaren 74:17 Psaltaren 74:18 Psaltaren 74:19 Psaltaren 74:20 Psaltaren 74:21 Psaltaren 74:22 Psaltaren 74:23
Psalm 74:12 i SV1917 – Förklaring och sammanhang
I denna psalm riktar sig bön och minne till Gud när templet och dess altar blivit förstört och landet utsatts för fiendernas ödeläggelse. Versen framförs som en bön om Guds ingripande: att Gud, som är kung och Levares frälsare, verkligen verkar till frälsning på jorden. Den svenska äldre översättningen SV1917 fångar ett uttryck av ödmjuk förväntan inför Guds eviga herravälde även i mörka tider.
Huvudbetydelse
“Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.” Denna formulering upphöjer Guds eviga regering över historien och understryker att verklig räddning kommer från honom själv, inte genom mänskliga styrkor. Författaren erkänner Guds tidigare, fasta herravälde och söker åter verkan av hans frälsande kraft till Israel i en tid av förtryck och förödelse.
Centrala teman
Relationer till andra passager
- Liknande teman återfinns i Psalm 20 och 21 där Gud som konung åkallas för att rädda och skydda sitt folk i kris.
- I Jesaja och Kungaböckerna framträder bilden av Gud som Konung som griper in till rättfärdighet och frälsning när folket vänder sig till honom.
Praktisk reflektion
När vi möter motgångar är det tröstande att komma ihåg att vår tro inte vilar på mänsklig styrka utan på Guds eviga herravälde. I praktiken innebär det att bevara hoppet, överlämna vår oro till honom och söka hans väg till rättfärdighet och ny hälsa för vår värld.
Korta korsreferenser och förklaringar
- Psalm 46:11 – Gud är vår tillflykt och stark hjälp i nöden; han är konung över jorden.
- Jesaja 9:6–7 – en framtida kung och frälsning som uppfyller Guds rike utan slut.
- Psalm 72 – en bild av rättfärdig rättvisa under Gud som konung över alla nationer.
Sammanfattning
Versen fastslår Guds eviga kungsskap och hans förmåga att skaffa frälsning på jorden. Troende uppmanas att hålla fast vid denna konung i tider av prövning, och se räddningen komma som ett uttryck för Guds trogna hand över sitt folk.
Notering om citerade äldre kommentatorer: Vid behov av skjuts i förståelsen kan man dra nytta av Matthew Henrys, Albert Barnes’ och Adam Clarke’s äldre tolkningar som betonar Guds fasta herravälde och den räddande funktionen hos Gud som konung. Kända sammanfattningar framhäver ofta att “Guds tronfäste är oföränderlig” och att frälsningen kommer genom hans ingripande, inte genom mänsklig arms styrka.