Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 74:1 Psaltaren 74:2 Psaltaren 74:3 Psaltaren 74:4 Psaltaren 74:5 Psaltaren 74:6 Psaltaren 74:7 Psaltaren 74:8 Psaltaren 74:9 Psaltaren 74:10 Psaltaren 74:11 Psaltaren 74:12 Psaltaren 74:13 Psaltaren 74:14 Psaltaren 74:15 Psaltaren 74:16 Psaltaren 74:17 Psaltaren 74:18 Psaltaren 74:19 Psaltaren 74:20 Psaltaren 74:21 Psaltaren 74:22 Psaltaren 74:23
Psalmi 74:11 (SV1917): Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
Huvudpoäng: Psalmen uttrycker en stark bön om att Guds kraft skall återvända till sin aktiva, segrande hand inför förföljelser och fienders undertryckande. Det centrala samtalet är ett rop om att Gud i sin trofasta makt skall ingripa igen och återupprätta rättvisa mot dem som förgör Guds folk.
Literär kontext
Psalmen 74 är en klagosång som riktar sig till Gud i ett allvarligt förtryck. Författaren beskriver hur templet blivit ödelagt, hur fienderna har skändat heliga platser och hur Gud tycks tystna (verserna visar en känsla av gemensam skräck och tvivel). Sångens bön väcker minnet av Guds gamla ingripanden i Egyptens och övriga Israels historia, där han steg fram med kraft när hans folk led.
Vers 11 står i nyckelposition: det är en retorisk fråga som avslöjar en trofast missnöjdhet över Guds tysta hand och samtidigt ett hopp om att Gud snart ska röra sig. Frames som följer visar att den troende inte överger tron trots åskådlig förlust, utan söker en ny vandring av Guds aktiva närvaro.
Theologisk betydelse
Texten bekräftar att Guds makt inte är avlägsen eller passiv trots upplevd tystnad. Det är en uppmaning till Gud att använda sin högra hand—som symbol för konunglig auktoritet och förlösning—för att fullständigt befria sitt folk. Samtidigt är det en disciplinärt inslag: förhandling om rättvisa kräver Guds ingripande mot dem som förtunnat rättvisa och förstört gudsfruktan.
Kopplingar i Skriften
Cross-references och korta förklaringar
1) Psalm 44:6–7 — Betonar att Gud är den som sätter människors kraft under och som kan ge seger utan egen strävan. Det påminner om att Guds styrka är den käpp som hjälper i svåra tider.
2) Esra 8:22 — Visar hur hoppet om Guds ingripande givits Iordans flod och i fiendeframkallningar; påminner att våra rop inte är förgäves när Gud bevarar och leder sitt folk.
3) Jeremia 51:36 — Att Gud själva rubbar fiendens plan genom sin starka hand, och att rättvisa kommer när Gud själv gör sig synlig igen.
Reflektionsfrågor
Sammanfattning
Psalmen 74:11 uppmanar till en djup tillit: även när det verkar som Gud håller tillbaka sin kraft, är hans hand redo att gripa in till rättvisa och befrielse. Denna ingiftsfråga speglar ett liv i förväntan på Guds verksamma närvaro—att han än en gång ska förgöra vad som står emot hans vilja och bevara sitt folks tro.
Annan kommentar
Enligt klassiska bibelkommentarer visar textens intensitet hur Gud ofta följer ett mönster där tystnad kan föregå ett starkt ingripande. Som Matthew Henry uttrycker, är det ett påminnande att Guds kraft inte är avlägsen, utan närvarande för dem som ropar till honom i nöd. Albert Barnes och Adam Clarke tillför insikter om rättfärdighetens mått och att Guds starka hand tjänar upprätthållandet av hans heliga överenskommelse.
Exakta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke inkluderas endast när de finns tillgängliga och anges i sammanhanget ovan.