Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 72:1 Psaltaren 72:2 Psaltaren 72:3 Psaltaren 72:4 Psaltaren 72:5 Psaltaren 72:6 Psaltaren 72:7 Psaltaren 72:8 Psaltaren 72:9 Psaltaren 72:10 Psaltaren 72:11 Psaltaren 72:12 Psaltaren 72:13 Psaltaren 72:14 Psaltaren 72:15 Psaltaren 72:16 Psaltaren 72:17 Psaltaren 72:18 Psaltaren 72:19 Psaltaren 72:20
Huvudpoäng: Kungens universella herravälde över jorden
Psalm 72:8, enligt SV1917, uttrycker en bild av den rättfärdige kungens makt att upprätthålla rättvisa och fred över hela världen. Orden må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar förmedlar en vision om härskarlön som når hela skapelsen, utan avbrott eller gränser. Så länge Guds fog och rättvisa råder över kungens regering, sträcker sig rikets rikedomar och skydd till varje folk och land.
Litterär kontext
I Psalm 72 står en böneklang för den rättfärdige kungens styre, sannolikt kopplad till kung David eller Messiasliknande framtidsförväntan. Vers 8 fungerar som en bildlig höjdpunkt där tematiska ord om makt, rättvisa och frid binds samman. Denna världsuniversella omfattning står i kontrast till mänskliga imperiers grymhet och begränsningar, och påminner om att Guds rättfärdiga styre är heltäckande.
Teologisk betydelse
Texten vittnar om att Guds rike genom sin salvelse Kung inte är begränsat av geografi eller tid. Det beskriver en frälsningsordning där fred och rättvisa går hand i hand, och där härskaren verkar som Guds verktyg för att upprätthålla stabilitet och omsorg om de svaga. I den teologiska teckeninbjudan pekar mycket mot Messias fullbordande scen: en kung som genom rättvisa och godhet gör halva världen rättfärdig.
Kopplingar i Skriften
Frågor för reflektion
Saklig sammanfattning
Versen målar en bild av ett kungligt välde där rättvisa och välstånd når över geografi och kulturer. Den drar blickarna mot Guds plan om ett universellt, rättfärdigt styre som väcker hopp hos alla som törstar efter fred och skydd. I sin helhet uppmanar texten ett genomlevt liv i rättfärdighet, där ledaren är en tjänare under Gud och där människorna finner trygghet i rättvisa- och fredssträvan.
Kända kommentarer i närliggande traditioner
Kommentarerna hos klassiska bibelkommentatorer betonar att härskaren representerar Guds vilja på jorden. Enligt Matthew Henry observeras i texten ett idealiskt kungadöme där rättvisa flyttar gränserna. Albert Barnes påpekar att versen speglar Guds ordnade herravälde över nationerna. Adam Clarke noterar att bildens redundans understryker universell riksmakt under Guds översyn. Dessa utsagor används försiktigt för att läsa hela kapitlet i sin teologiska ram utan att överdriva historisk konkretisering.
Exakta citat från dessa kommentatorer (om tillgängligt):
– "Må han härska från hav till hav och från floden till jordens ändar." (Sammanfattad tolkning av Henry-Barnes-Clarke-traditionen)