Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 96:3 (SV1917): Förtäljen bland hedningarna hans ära, bland alla folk hans under
Textens omedelbara sammanhang: Psalm 96 utgör en hymn där Guds värdighet och härlighet upphöjs framför nationerna. Vers 3 följer en uppmaning att väcka igenkännande för Herren bland hedningar, när detta ske innan kungariken och människors sätt att tillbe skiftar när de ser Guds mäktiga gärningar.
Vad texten avslöjar om Gud och tron
Orden vittnar om en Gud som är universell i sin fröjdefyllda uppenbarelse och i sin räckvidd över hela världen. Guds under och ära är inte begränsad till Israels folk utan kräver ett vittnesbörd bland hedningar och i varje folk. Tillbedjan byggs inte bara på ett religiöst centrum utan på Guds väldiga gärningar – hans ingripanden, rättfärdighet och trofasthet mot sitt folk. Genom att uppmana till att förtälja hans ära bland nationerna betonas att frälsningen är avsedd för hela världen, och att relationen mellan Gud och människor egentligen är universell.
Viktiga ord och bilder
Förtäljen pekar på att erbjuda vittnesbörd, meddela och berätta om vad Gud har gjort. Hedningarna och alla folk används för att markera rikets breda räckvidd bortom Israels gränser. Hans ära och under sammanfattar Guds majestätiska och mäktiga gärningar som förtjänar allas lov. Samarbetet mellan ord och handling – orden om Guds ära följes med vittnesbörd om hans verk – bär idén om tillbedjan över kulturer och språkgränser.
Korshänvisningar och samband
Commentatorerna Henry, Barnes och Clarke understryker att denna vers befäster att frälsningen inte är begränsad till ett specifikt folk utan avser hela världen. De påpekar att vittnesbördet om Guds verk är en central del av tro och gudstjänst, och att människan därigenom delges inbjudan till tillbedjan.
Historisk och teologisk bakgrund (sammanvävd sammanfattning)
Denna text anknyter till en bredare biblisk tron att Gud har ett universellt plan. Tillbedjan som sprids bland hedningar speglar en Gud som inte är till för ett avgränsat folk utan för hela skapelsen. Denna universella kallelse uppmanar Guds folk att vara vittnen och missionella i sina ord och handlingar.
Tillämpning för samtiden