Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 78:1 Psaltaren 78:2 Psaltaren 78:3 Psaltaren 78:4 Psaltaren 78:5 Psaltaren 78:6 Psaltaren 78:7 Psaltaren 78:8 Psaltaren 78:9 Psaltaren 78:10 Psaltaren 78:11 Psaltaren 78:12 Psaltaren 78:13 Psaltaren 78:14 Psaltaren 78:15 Psaltaren 78:16 Psaltaren 78:17 Psaltaren 78:18 Psaltaren 78:19 Psaltaren 78:20 Psaltaren 78:21 Psaltaren 78:22 Psaltaren 78:23 Psaltaren 78:24 Psaltaren 78:25 Psaltaren 78:26 Psaltaren 78:27 Psaltaren 78:28 Psaltaren 78:29 Psaltaren 78:30 Psaltaren 78:31 Psaltaren 78:32 Psaltaren 78:33 Psaltaren 78:34 Psaltaren 78:35 Psaltaren 78:36 Psaltaren 78:37 Psaltaren 78:38 Psaltaren 78:39 Psaltaren 78:40 Psaltaren 78:41 Psaltaren 78:42 Psaltaren 78:43 Psaltaren 78:44 Psaltaren 78:45 Psaltaren 78:46 Psaltaren 78:47 Psaltaren 78:48 Psaltaren 78:49 Psaltaren 78:50 Psaltaren 78:51 Psaltaren 78:52 Psaltaren 78:53 Psaltaren 78:54 Psaltaren 78:55 Psaltaren 78:56 Psaltaren 78:57 Psaltaren 78:58 Psaltaren 78:59 Psaltaren 78:60 Psaltaren 78:61 Psaltaren 78:62 Psaltaren 78:63 Psaltaren 78:64 Psaltaren 78:65 Psaltaren 78:66 Psaltaren 78:67 Psaltaren 78:68 Psaltaren 78:69 Psaltaren 78:70 Psaltaren 78:71 Psaltaren 78:72
Psaltaren 78:56 (SV1917): Kontext och betydelse
I denna salmistiska syntes påminns vi om Israels stillastående envishet inför Guds sak och hans uppenbarelse. Versen placeras i en längre återgivning av Guds under och människors otålighet i öknen, där folket upprepade gånger frestats till uppror trots att Gud hade varit trofast till deras förmån. Här noteras deras trotsiga hållning gentemot den Högste och deras oförmåga att bevara och hålla hans vittnesbörd.
Central betydelse
Varelsen som nämns följer en längre tradition av gudsförhållande där Guds trofasthet möts av människans otålighet och motstånd. Att fresta Gud och bryta hans vittnesbörd avslöjar en inre inställning som inte tar Guds ledning på allvar. Versen understryker att trots Guds regerande omsorg och tydliga budskap, svarar folket ofta med motstånd och olydnad, vilket leder till religiös och moralisk försummelse.
Två till tre huvudteman
Relationer till andra bibelpassager
— Liknande teman återkommer i Psaltaren 95 och 106, där människors trots och Guds tålamod kommer i centrum och leder till en vädjan om att vända hjärtat till Guds ord. Exempel på tanke kopplad i dessa salmer: Gud söker trofasthet och lydnad, inte uppmaningar till oförarglighet eller öppet uppror.
— I Jeremia och Hesekiel återkommer ämnet om att folket frestar Gud när de rider på sina egna planer istället för att följa Guds väg. Dessa passager visar hur avgörande det är att hålla fast vid Guds vittnesbörd i tider av press och frästan.
— I Nya testamentet betonas ofta att fresta Gud består i att förlora trohet mot Kristus och evangeliet, vilket gör Salmens betoning av lydnad än mer central för troende i varje tid.
Praktisk tillämpning
Berör th: Hur frestar vi Gud i praktiken? Genom att överge hans ord när vår frestelse och våra bekvämlighetskrav lockar, eller när vi tycks ana vår egen väg framåt utan hans ledning. Denna vers uppmanar till vaksamhet och trofasthet – att bevara Guds vittnesbörd även när motsägelser eller tvivel gör sig gällande.
Kommentaröversikt – sammansatt slutsats
Berättelsen i Psaltaren om frestelsen av Gud speglar en verklig mänsklig tendens: när Gud visar sig trofast och vittnar om sin vilja, frestas människan att avvika. Förblir man trofast och lyder vittnesbördet – oavsett vilken prövning som möter – blir det ett uttryck för trohet och gudsfruktan. Humanitetens utmaning ligger i att synkronisera upplevelsen av Guds godhet med ett liv som aktivt håller hans ord.
Cross-references och korta förklaringar
– Psaltaren 95:8-9: Man uppmanas att höra Guds röst och undvika att frestas till tvivel som folket i öknen frestades till. Förbindelse: samma tema om att följa Guds ord under prövning.
– Jeremia 7:23-24: Guds bud om lydnad och trofasthet möts av människors självtillfredsställelse och trotsighet; illustrerar konsekvenserna av att inte hålla vittnesbördet.
– Hebreerbrevet 3-4: Avvisar liknande frestelser och man uppmanas att trofastheten i vilan i Kristus bibehålls; koppling till den gamla salmisk frestelsen och den nya försäkran i evangeliet.
Sammanfattning: Versen markerar en mänsklig tendens till trots och ovilja att följa Guds ord, även när Gud själv uppenbarar sin vilja. En troendekontext uppmanar till vaksam lydnad och trofasthet, förenat med hopp om Guds nåd.