Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 140:10 (SV1917) – Kontext och betydelse
I denna korta bön predikar psalmisten om ett yttre hot och en inre vilja att överlämna sin skada i Guds händer. Versen tillhör en längre klagosång där den rättfärdige ropar till Herren om befrielse från ondskans förföljare och deras planer. Här uttrycks en tydlig bön om att de som vill honom ont ska få sin egna plan återvända mot dem själva. Sammanhanget är en mängd klagorop som samtidigt bär hopp om rättvisa och skydd, vilket är karakteristiskt för Psaltaren där tro och missmod ofta överväger varandra.
Central betydelse
Versen är en bön om Guds ingripande mot dem som framför hot och harm. Den belyser att Gud är en rättvis domare som ser vad som ligger i människors hjärtan och deras planer. Den som ligger i skuggan av fienders listigheter ber om att de verktyg som deras läppar och planer utövar, må återvända mot dem själva. Det är en uppmaning om att lämna allt ont i Guds hand och inte låta småplaner styra rättfärdiga människors öde.
Två–tre centrala teman
Relaterade passager
• Liknande uttryck i böner om att Gud ska avvärja fiender och förgöra de listiga planer som angriper rättfärdiga (t.ex. andra psalmer där textens tema om Guds ingripande återkommer).
• Passager där fiendeplaner mot den troende vänds mot fienden själv och där Gud är skyddet i tider av svårighet.
För varje hänvisning: de exakta verserna uppmuntrar till förtröstan på Guds rättvisa mer än egen hämnd, och de betonar att Gud fungerar som en trygg hamn även när ord av ondska omringar.
Praktisk reflektion
När vi möter kränkningar och hot från andra, påminns vi om visdomens frihet i att vända vår längtan till hämnd till en bön om Guds rättvisa. Vad fienderna säger eller gör blir mindre när vi griper fast vid Guds beskydd och rättvisa. Denna vers uppmanar till tålamod och tillit till att Gud kan omvandla människors planer när vi inte låter vrede styra våra steg.
Kort sammanfattning
Psaltaren 140:10 bekräftar ett grundläggande bibliskt tema: i faror och trånga situationer är det Gud som är vår skyddare. Denna bön om att olyckan må komma över de som omringar, visas inte som upprörd hämnd utan som en trofast betoning av Guds rättvisa och vår överlåtelse till Hans vilja.
Korshänvisningar (förklarningar)
– [Korshänvisning 1]: Påminner om Guds försorg i tider av hot och hur böner om ingripande leder till förståelse av rättvisa. En koppling mellan skydd och rättfärdighet.
– [Korshänvisning 2]: Enda vägen framåt genom svåra situationer är att söka Guds ansikte och erkänna Hans suveränitet över våra omständigheter.
Notering om äldre kommentartraditionaler: Denna psalm har ofta fått citat i kommentarer av klassiska teologer som Henry, Barnes och Clarke som betonar att Guds domar ofta bromsar de listiga och att troende får lita på Guds omsorg. Om korta ordagranna citat från dessa kommentatorer används, följs de av korta notiser om deras synpunkter i sammanfattningen.