Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 135:1 Psaltaren 135:2 Psaltaren 135:3 Psaltaren 135:4 Psaltaren 135:5 Psaltaren 135:6 Psaltaren 135:7 Psaltaren 135:8 Psaltaren 135:9 Psaltaren 135:10 Psaltaren 135:11 Psaltaren 135:12 Psaltaren 135:13 Psaltaren 135:14 Psaltaren 135:15 Psaltaren 135:16 Psaltaren 135:17 Psaltaren 135:18 Psaltaren 135:19 Psaltaren 135:20 Psaltaren 135:21
PSALTAREN 135:20 (SV1917) — I av Levis hus, loven HERREN; I som frukten HERREN, loven HERREN
Versen säger uttryckligen att både prästerskapet och deras avkomster uppmanas att ära och prisa Herren. I sammanhanget återges Guds attityd till Israel och dess tjänare: de som är kapabla att undervisa och leda andra bör själva leva under Herrens lov. Denna vädjan till lovprisning från Levi stämmer överens med ett bredare tema i Psalm 135 där Gud upphöjs för sitt trogna ingripande och välgärningar mot sitt folk.
Central betydelse
Texten förstärker att lovsång och dyrkan inte är begränsad till ett fåtal legitimt kallade individer utan tillhör dem som står i tjänst inför Gud – de som är “i Levis hus” och i “frukten”. Det är ett kall att visa sin tro genom aktivt erkännande av Guds godhet – privat och offentligt – och att uppmuntra andra att göra detsamma.
Nyckelteman
Relaterade passager
– Jämför Esther och andra psaltar som betonar att lovet och budskapet om Gud är till för hela folket och inte bara de rituella ledarna. Cross-reference: Ps 112:1–2 illustrerar växelverkan mellan tro och upplysande ord.
– Andra psaltar talar om det offentliga ropets betydelse och om att låta frukten av Guds arbete prisa honom i gemenskapen. Cross-reference: Ps 33:1–3 nämner lovsångens kraft i förkunnelse och gemenskap.
– I Nya testamentet återkommer förståelsen av andlig fromhet och brödraskap i ett större ljus: trohet mot Guds ord leder till offentlig vittnesbörd och lovprisning (t.ex. uppmaningar till lovsång och tillbedjan i kyrkan).
Praktisk reflektion
Hur lever jag ut min tro så att mitt liv blir en frukt av Guds godhet? Som del av Levis hus bär jag ansvar att leva rakt, uppmuntra andra till lovsång och visa på Guds hand i vardagen – inklusive när svåra tider inträffar. Lovsången är inte bara ord utan ett liv som speglar Herrens trofasthet.
Sammanfattning
Psalmens korta form uppmanar både prästerskap och deras närstående att prisa Herren som ett livsutsprung. Det är en påminnelse om att gudstjänstens struktur och personlig tro hör samman: tjänande, vittnesbörd och lovprisning som ett gemensamt vittnesbörd om Guds trofasthet.
Noteringar från kyrkohistorisk tolkning (public domain): Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke framhäver ofta att lovsång kopplas till Herrens nåd och trofasthet i historien, och vardera betonar att högtidlig tillbedjan bör spegla ett Jesu-nära livsstil och tron på Guds ord. Exakta korta citat från dessa kommentatorer kan nämnas: Henry framhäver ofta det praktiska lidandet och trofastheten i tjänst; Barnes betonar lovsångens offentliga karaktär; Clarke lyfter fram relationen mellan prästerskapets ansvar och Guds befallningar.
Cross-referenser i korthet: Ps 112:1–2; Ps 33:1–3; och Hebr 12:28–29 som vidare knyter lovsång till trofasthet och Guds närvaro i kyrkans gemenskap.