Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Översikt och sammanhang
Psalm 122 är en av de pilgrimssånger som kännetecknar Davids psaltar. Den beskriver trons glädje över att få närvara i Jerusalem, staden som symbolsikt står för Guds tempel och närhet. Psalmens ton är varm och ödmjuk: åkallan om fred för staden och dess invånare, särskilt de som står i tjänst för gudsdyrkan. Vers 6 i SV1917 uppmanar uppriktiga troende att önska Jerusalem fred och att be för dess välgång och dess kärna av troende.
Versen i sitt sammanhang
Texten uppmanar till bön för Jerusalems välgång och helhet, vilket speglar prisandet av Guds närvaro där. Denna kurs riktar sig inte bara till staden som plats utan särskilt till dess andliga ledarskap och folket som äger en särskild relation till Herren. När man läser versen i helhet med de omgivande raderna ser man att friden inte är enbart frånvaro av strid, utan en helhetlig välsignelse som omfattar rättfärdighet, sanning och trohet mot Gud.
Huvudlärdom
Den centrala lärdomen är att rättfärdig troende aktivt ber om fred och gott mått för det som bär Guds namn. Det är en bön som speglar luthyogen tro: det som främjar gudstjänstlivet och relationen till Herren gagnar hela gemenskapen. Bön om fred för Jerusalem fungerar som en modell för hur vi i vår egen kontext bör be för samhällsordningen där rättfärdighet och kärlek råder.
Jämförelser med andra bibelställen
- Beskrivning av frid som ett gudomligt givna tillstånd: likt profetiska ord om fred som resultat av rättfärdighet (t.ex. Jesaja och Mika). Denna tankebana återkommer i psaltarens tema att friden är ett gudsverk.
- Bön för ett samhälles välgång påminner om Mikas budskap om att söka fred och gå i ett: sök det som är gott för staden, för dess välsignelse följer folket. Det pekar mot en gemenskap där invånarnas öden och Guds ära sammanflätas.
Praktisk tillämpning
Frågan till troende idag är hur man kan praktisera en bön om fred som inte bara är avsiktlig men också konkret. Det innebär att söka aktiva uttryck för rättfärdighet, fred och omtanke i vardagslivet, i gemenskapen, i lokala samfund och i samhällsfrågor som rör rättvisa och skydd av de utsatta.
Kort sammanfattning
Versen uppmanar till en bön om Jerusalem frid och välgång i en helgd fylld av gudstjänst och tro. Den påminner om att verklig fred kommer när människorna lever i lydnad mot Gud och i omtanke om sin nästa. Genom att be för platsen där Guds namn vilar, bevaras samklangen mellan tro, lovsång och samhällsansvar.
Korsreferenser och förbindelse
– Psalm 120–134 ( pilgrimssånger) belyser tema av vandring mot Guds närhet och hur bön om frid kopplas till gemenskapen i tro. Förbindelse: betonar pilgrimsandan och gemenskapsbön.
– Jesaja 26:3–4 (frid i sårad värld och trofasthet mot Herren). Förbindelse: frid som resultat av tillit och ständig trohet.\"
– Mich 6:8 (att göra rätt, älska barmhärtighet och vandra ödmjukt). Förbindelse: konkret etik som återspeglar fredens anda hos Gud.
Notering om äldre kommentarskällor: Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke beskriver ofta att psaltarens bön om frid för Jerusalem speglar en djup längtan efter Guds närvaro, rättfärdighetens grund och gemenskapens välgång. Deras formuleringar understryker att fred inte bara är frånvaro av fiender utan en helhetlig välsignelse som kommer från gudsfruktan och trohet. Inga direkta citat ur dessa källor ges här, men deras tanke om att frid är kopplad till gudsfruktan och rättvisa återspeglas i sammanhanget.