Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 122:4 (SV1917) — "dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn"
Om omedelbart sammanhang
Psalmen 122 ingår i “ pilgrimspsalmerna ” ( Psalter 120–134 ), som sjöngs av pilgrimer på väg till Jerusalem. Psalm 122 riktar blickarna mot den glädje som uppstår när Guds folk samlas i staden där Herren bor och där kungor och präster står i tjänst inför Gud. Vers 4 vittnar om att stammarna, israelernas tolv stammar, empiriskt drar upp till Jerusalem för att prisa Herrens namn under lagen.
Vad texten avslöjar om Gud eller tro
Texten betonar Guds ordnade gemenskap: när människorna samlas för att lyda lagen och dyrka Gud, bevaras enheten och målet är att ära Herrens namn. Detין visar på en tro som inte enbart är privat fromhet utan offentlig tillbedjan i en historisk-ritual kontext. Gud verkar där hans folk samlas, och det gemenskapsrika målet är att prisa honom i lydnad och trofasthet mot hans bud.
Viktiga ord och bildspråk
- “stammarna … efter lagen” pekar tillbaka på Israels gudsfolk organiserat kring lagens krav och gudstjänst. - “till att prisa Herrens namn” understryker slutmålet med pilgrimsvandringen: lovsång och tillbedjan som ett sammanbindande syfte för hela folket.
Kopplingar till andra texter
- Verser som uppmuntrar till fred och Jerusalem som plats för gudstjänst (t.ex. Ps 122:6–9) — bär samma tema om att överskådlig tillbedjan och trygghet finner sin plats i Guds ständiga omsorg. - Lagens underordning under lovsång och Guds närvaro, liksom i andra psaltar som kopplar lydnad till gudomlig välsignelse. - Denna struktur speglas i Nya Testamentet när Guds folk förenas i en gemensam tro och tillbedjan genom Kristus, där enhet i Kristus blir den nya samlingen och "lagens uppfyllelse" i kärlekens liv.
Cross-referenser och kort förklaringsbakgrund
- Psaltaren 122:6: “Bed om fred för Jerusalem” – kopplar till det gemensamma åtagandet om fred och försvar av Guds heliga plats. Förkunnar att trosgemenskapen går före personlig vinning. - Jesaja 2:3: “ifrån Sion gick lagen ut” — understryker att Guds ord och lag styr och förenar folk när de samlas inför Herren. - Psalm 133:1: “Se hur gott och härligt det är när bröder fungerar tillsammans i enhet” — anknyter till det här temat av enhet i gudstjänstgemenskapens kontext.
Nutida tillämpning
- Tillbedjan är inte bara ett privat andaktsögonblick utan en livsåtgång som formar gemenskapen: när troende samlas, välkomnas enskilda erfarenheter till ett gemensamt mål att prisa Gud. - Lydnad mot Guds ord – lagen – blir grunden för en ordnad och målinriktad gemenskap där varje del bidrar till helhetens lovsång. - I dagens församling uppmuntrar texten till att bevara helig samling, där olika delar av Guds folk (stammarna) finner sin plats i enhet och ödmjuk tillbedjan före Herren.
Sammanfattning: Psalmens bild av stammar som drar upp till Jerusalem under lagen visar på en levande tro som uttrycker gemenskap, lydnad och tillbedjan. Det är en påminnelse om att gudstjänsten är ett gemensamt uppdrag där varje medlem bidrar till priset av Herrens namn.