Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 104:1 Psaltaren 104:2 Psaltaren 104:3 Psaltaren 104:4 Psaltaren 104:5 Psaltaren 104:6 Psaltaren 104:7 Psaltaren 104:8 Psaltaren 104:9 Psaltaren 104:10 Psaltaren 104:11 Psaltaren 104:12 Psaltaren 104:13 Psaltaren 104:14 Psaltaren 104:15 Psaltaren 104:16 Psaltaren 104:17 Psaltaren 104:18 Psaltaren 104:19 Psaltaren 104:20 Psaltaren 104:21 Psaltaren 104:22 Psaltaren 104:23 Psaltaren 104:24 Psaltaren 104:25 Psaltaren 104:26 Psaltaren 104:27 Psaltaren 104:28 Psaltaren 104:29 Psaltaren 104:30 Psaltaren 104:31 Psaltaren 104:32 Psaltaren 104:33 Psaltaren 104:34 Psaltaren 104:35
Översikt och sammanhang
Psalm 104 älskar att måla Guds storhet i naturen: skapelsen talar om Guds ordning, rikedom och omsorg. Denna psalm ropar till Guds folket att se Hans verk i varje del av creation, från bergen som får vatten genom bagarna till jordens mättnad av frukt och liv. Versen 13 i SV1917 fångar hur Gud låter vatten förse bergen från sina salar, så att jorden får sin fruktbarhet—en bild på Guds regelbundna vård och det livgivande flödet som sprider sig från Kungen av skapelsen till varje grässtrå.
Versens placering i kapitlet
Vers 13 följer beskrivningar av Guds uppväckande av liv och reglera över naturens kretslopp. Psalmens kärna upprepar tema om Guds rättvisa ordning: Gud fryser inte naturens flöde utan styr det till stabilitet och växtlighet. Denna vers lyfter fram vetskapen att allt liv är beroende av Guds födelse och underhåll av naturens källor.
Huvudbudskap
Huvudbudskapet i denna vers är att Guds tukt och näring kommer från Hans egna salarer—direkt kilanskap av liv och regn som ger bergen vatten och jorden dess frukt. Det är en påminnelse om att Gud i sin godhet tillhandahåller det nödvändiga för varje varelse och därigenom upprätthåller skapelsen.
Liknelser och jämförelser
Speciell liknelse i psalmen är tanken på salarna där vatten lagras, vilket visar Guds omsorg om naturens respektive sektioner. Genom vatten, som livets livlina, gör Gud landet fruktsamt och ger näring till djur och människor. Denna bild fördjupar förståelsen av att kropp och själ får sin näring genom Guds godhet.
Cross-referenser
En annan relaterad tanke finner man i Romarbrevet 11:36, där allt liv och all växtlighet tillskrivs Gud som Orsaken och Målet. Det hjälper att se hur naturens givande speglar Guds suveränitet och nåd.
Tillämpning
Versen uppmanar läsaren att leva i tacksamhet inför Guds omsorg: varje måltid, varje växande av gröda, varje regn är ett tecken på Hans trofasthet. I en värld av brist på kontroll kan vi lära oss att lita på att Gud låter vatten och livsnering flöda även när vi inte förstår alla detaljerna. Denna förtröstan ska leda till ett liv som prisar Guds storhet genom vardagens små under.
Sammanfattning
Psalm 104:13 vittnar om hur Gud låter vatten välja vägen från sina salarer till bergen och därigenom mätta jorden med frukt. Det är en centralt citat om Guds vård och skapelsens ordnade livsbälte. Genom att betrakta Guds flöde i naturen lär vi oss tacksamhet, tillit och ett liv som lever i erkännande av Hans godhet.
Kort referens och noteringar
Exakta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används bara i begränsad mån när de är relevanta. Ingen längre direkta citat från deras verk fyller denna text, men deras synpunkter om Guds ordning i naturen och skapelsens regn används som stöd för tolkningen där det passar sammanhanget.