Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 10:7 i SV1917 – Kontext och betydelse
I denna vers tecknas en bild av den ogudaktige människans inre och yttre uttryck: en mun full av förbannelse, svek och förtryck, medan tungan skapar olycka och undergräver andra. Psalmerna finns ofta i ett bredare samtal om rättvisa och Guds kännedom av människors hjärtan. Här lyfts en särskild upplevelse fram av dem som tycks leva i självupptagenhet och förtryck, medan rättvisa och vrede följer deras vägar. Versen spotter inte individens alla misslyckanden utan presenterar en konsekvent bild av ett liv präglat av nej-vägblick och skadlig påverkan på omgivningen.
Central innebörd
Versen avslöjar hur en persons mun och tunga används som vapen. Förbannelse och svek pekar på en moralisk korruption som påverkar relationer och samhälle. Förtryck indikerar en rörelse mot att tillskansa sig makt genom kontroll och orättvisa. Samarbetet mellan ord och handling visar att det onda inte bara är tankar utan konkreta handlingar som föder olycka för andra.
Två–tre viktiga teman
Relationer till andra texter
Liknande teman återkommer i många av psalmer och visdomstexter där tungan anses vara en kraft som både kan helga och förgöra. Till exempel visar andra psalmer hur Gud ser människans hjärta och hur rättfärdiga hanterar ord; vishetsskildringar i Ordspråksboken understryker språkets betydelse för rättfärdighet och socialt välbefinnande.
Praktisk reflektion
Denna text uppmanar till självundersökning. Hur använder jag mina ord i vardagen—för att bygga eller fördärva? Om vi märker att vår kommunikation ofta leder till skada, kan vi vända oss till Gud i bön om visdom och tålamod, samt söka sätt att använda vår mun till upprättelse, sanning och hjälp till dem som lider.
Kopplingar
Relaterade passager som belyser språkets kraft och rättfärdighet inkluderar: - Ordspråksboken om visdom i ord och handling — viktning av vad man säger. - Psalmer som framhäver Guds kännedom av hjärtats tänkningar och konsekvenserna av orättfärdiga handlingar. - Rafa om rättvisa och omsorg för den svage i klagomål eller undertryckande tider. Kort kommentar: dessa texter samverkar för att visa att ord och handling hör ihop, och att Gud kräver rättfärdighet i vår kommunikation och livsföring.
Sammanfattning
Psaltaren 10:7 målar upp en hård bild av den som använder sin mun för förbannelse och njutning av makt genom svek och förtryck. Samtidigt blir tungans kraft en vägvisare till olycka för andra. Genom hela psalmen påminns läsaren om Guds rättfärdighet och att ord saknar mening om de inte bär livets sanna kärna. Det uppmanar till öppenhet inför Gud och tillaktning av ord som helar snarare än skadar.
Kort nämnande av äldre kommentarer
Observationer från klassiska källor används försiktigt och sammanställdt: att människans tal avslöjar hennes inre tillstånd och att rättfärdiga talsätt speglar tro och rättvisa. (Exakt citat inhämtas endast i direkt form om återgivning krävs.)