Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 10:3 (SV1917) i kontext
I psalmen 10 målas en obotlig tvekamp mellan gudlöshetens maskineri och Guds översyn. Vers 3 fokuserar på den ogudaktiges stolthet och rovgirighet: han prisar sin egen önskan och sin handlingskraft, medan han föraktar HERREN som en motståndare. Psalmens början fastslår det inre uppsåtet bakom yttre framgång: de olika uttrycken för kraft, rättvisa och rikedom tjänar till att bekräfta en människas självcentrerade universum. Sammanhanget visar att Davids bön inte bara riktar sig mot yttre förtryck, utan mot hjärtats prydnad som vägrar att böja sig för Gud.
Central betydelse
Versens kärna är en skarp kontrast mellan två livsskolor: den ogudaktiges självförhärligande och HERRENs trofasthet som sätts på prov. Den som lever efter sin egen lust och rovgirighet framhäver sin makt och sin rätt att diktera villkoren för tillvaron, medan han hånar Gud och hans dom. Detta innebär både en iakttagelse av mänsklig fallenhet och ett uppmanande hån mot gudsfruktan: utan omvändelse blir denna stolthet en dom över honom själv.
Nyckelteman
Relaterade passager
- I liknande tema finner vi psaltarpsalmer där den ogudaktige prisar sin egen kraft och föraktar Gud, vilket ofta leder till en plötslig rättvisa eller förlust av trygghet (t.ex. Psaltaren 37; Psalm 52). Dessa kopplar samma sorgliga mekanism mellan mänsklig stolthet och Guds dom.
- I Ordspråksboken och andra delar av Bibeln finns motbilder som uppmanar till ödmjukhet inför Gud och varnar för förhärligande av självgodhet.
Praktisk reflektion
Hur bemöter du din egen vilja jämfört med Guds vilja? Den ogudaktige finner tröst i sin kraft – vilken frid kan finnas när man erkänner Gud och sätter hans rike främst? Del av vardagens prövningar är att syna våra prioriteringar: prisar vi våra egna begär eller prisar vi Gud som vår överherre?
Avslutande sammanfattning
Psalmens vers 3 visar tydligt att människans rovgirighet och själviska lystnad står i skarp kontrast till HERRENs suveräna ordning. Den som lever i sådan stolthet förhärligar sig själv snarare än Gud, och står i risk att själv hamna under Guds rättvisa. Rubriken står fast: ödmjukhet inför Gud är den väg som leder till verklig trygghet.
Korsreferenser
1) Psalm 14:2-3 — människans fördärv och Guds blick efter dem som söker honom. Förklarar hur gudlöshet manifesterar sig i vilkens ögon man ser efter eget intresse.
2) Ordspråksboken 16:18 — stolthet går före fall; ödmjukhet är vägen till ära. Visar samma grundtanke i visdomsspråken.
3) Jakobs bref 4:6 — "Gud står de ännu ödmjuka till mötes, men ger nåd åt de högmodiga"— en bibelsk princip som ger en tydlig förbindelse till psalmens tema.