Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 85:4 (SV1917) – “Du lät all din förgrymmelse fara och vände dig ifrån din vredes glöd.”
Bakgrund och sammanhang: Psalm 85 står inom en serie böner och nyårsbekräftelser som fäster hoppet vid Guds trohet och nåd efter en tid av straff och exil. Denna psalm inleds med Guds åkallande minnen av hans tidigare barmhärtighet mot Juda; vers 4 fångar ett centraltema: Guds vrede och nåd är inte ofrånkomligt slutna, utan kan upphävas när folk vill vända sig till honom och visa uppriktig ånger.
Nyckelord och idéer i texten:
Kommentaranda – sammanflätningsblickar: Flera tidigare och samtida bibellärare ser versen som ett tecken på Guds långsamma vrede och hans villighet att fångas av böner som erkänner fel och söker återställande. Matthew Henry påminner om att gudomlig mildhet ofta följer rättfärdig dom; Albert Barnes lyfter fram att fromhet och ödmjukhet bland folket är nödvändiga för att uppleva försoning. Adam Clarke betonar att Guds vrede inte helt upphör utan väntas in i hans kärlek när folket söker honom i ödmjukhet. Sammanfogningen här visar att uppgiven vrede öppnar plats för barmhärtighet när människan vänder sig bort från synd och återtar ett liv i gudsfruktan.
Omvänt tema i bredare konsekvens
Cross-referenceförslag och korta förklaringar:
Praktisk tillämpning
Lärdom: när vi känner Guds vrede i våra omständigheter, kan bönen och ånger öppna vägen till återställning. Församlingen uppmanas att vända sig till Gud, erkänna sina felsteg och söka ett liv i lydnad och nåd. Vändning är central för relationen med Gud och betecknar inte passivitet utan aktivt förnyat förtroende.
Sammanfattning: Versen blickar mot Guds kärlek som trots allt övervinner hans förgrymmelse när människorna söker omvändelse. Med hänvisning till äldre kommentatorer ser vi hur hans vrede och nåd växlar mellan rättvisa och barmhärtighet inom ett barmhärtighetens mönster: Guds grundläggande trofasthet står kvar, och hans vrede tillåts ge plats åt försoning när heder och sanning förenas i livet hos hans folk.