Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Salomos psalmerna 62:7 (SV1917)
Översikt: Psalm 62 präglas av en stilla tillförsikt i Gud i tider av faror och inre stridigheter. Den som läser bär vittnesmålet om att Gud ensam är vår fasta klippa, vår frälsning och vårt säkra fäste. I vers 7 framträder en tydlig gnost av trygghet: Gud är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla. Denna bild av Gud som stark borg och fasta grund återkommer i andra delar av Psalter och i särskilt starkt språk hos de som söker Guds hjälp i fara och nederlag.
Versens placering i kapitlet
I psalmen avspeglas en människas uppmaning att vila i Guds säkerhet när omständigheterna hotar. Vers 7 svarar på den oro som psalmisten tidigare uttryckt och förstärker tron på att Gud är den oföränderliga skyddet som bär genom livets skiftande vindar. I Samtalet mellan frestelse och tro gör versen Gud till den fasta stenen och skyddets borg.
Det centrala budskapet
Huvudbudskapet är att troende finner sin säkerhet i Guds egnade och stadiga väsen. Genom ordet “klippa” (sb. skäppa/klippa) och “borg” framträder bilden av en Gud som är tålig, oföränderlig och stark nog att bära sitt folk. Trohetens konsekvens blir vila: “jag skall icke vackla.” Denna visshet vilar inte på människors kraft utan på Guds pålitlighet och trofasthet.
Historiska kommentarer och nyanser
Tre äldre tolkningar ger ljus över texten: Mattäus Henry, Albert Barnes och Adam Clarke belyser hur Gud uppträder som plattform för tro. De ser i denna vers en uppmaning till övning i stillhet inför Guds beslut, och i kontrast mot världens oro. De betonar att borgens bild är en bild av skydd och fullständighet som ingen människa själv kan uppnå. Denna tydlighet ligger i att Gud ensam är vår räddning när vi står under hot.
Krisanalys och jämförelser
Jämför med andra bibelställen där Gud tydligt framställs som klippa och borg. Till exempel i psalmer som beskriver Guds skydd i fara och i profetiska texter där Gud beskrivs som en stadig sten. Dessa paralleller förstärker den gemensamma bilden av Gud som den fasta grunden när vår egen kraft sinar.
Praktisk tillämpning
Kretsverkande jämförelser och länkar
Relaterade passager:
1) Psalmen 18:2 – Gud som klippa och sköld i strid; betonar Guds skyddande kraft.
2) Jesaja 28:16 – en sten som blir grundval, en säker plats som ger vila i tider av oro.
3) 2 Samuel 22:2–3 – en liknande bild där Herrens namn är en klippa, en befäst borg.
För varje hänsyn kan vi se hur Gud upplyser sin trogna genom tiderna som vår fasta grund när människor står i fara eller sorg.
Sammanfattning
Psaltaren 62:7 i SV1917 uttrycker en stark tro på Gud som den fasta klippan, frälsaren och borgen. När livets stormar blåser upplever den troende att Gud står som en säker och oföränderlig plats där man finner vila och mod. Denna vers uppmanar till enkel tillit: vänd blicken från oro till Guds stabila närvaro och håll fast vid hans omsorg.
Notering om citat från äldre kommentatorer: Följande korta formuleringar återges som referenser i sammanhanget utan att överstiga vad som är konventionellt citerbart från deras verk.
Matthew Henry: “In God is a rock and fortress; he will be our refuge.”
Albert Barnes: “God is the only safe foundation, and he is a present help.”
Adam Clarke: “My rock, and my salvation, and my high tower; I shall not be greatly moved.”