Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 62:11 (SV1917) –Betydelsen i versen
Kort sammanfattning av innebörden: Lita inte på orätt vinning eller på ett fåfängligt hopp om rikedom; även om rikedomen ökar, ska man inte låta sig förhävas av den eller sätta sin trygghet till den.
1. Kontext och bakgrund
Davidiska psalmerna i Psalm 62 talar till själen som kämpar med frestelsen att söka säkrare grund i människors stöd eller materiell välfärd istället för att förlita sig på Gud. Denna vers följer ett förstärkt budskap om ödmjukhet inför Guds dom och hans trogna omsorg, och den varnar för odubbla beroenden: man kan få rikedom utan att vinna Guds godkännande. SV1917-inriktningen är tydlig i att koppla rikedomens växande till en frestelse om självständighet utan Gud.
2. Tolkningsögonblick
Versen uppmanar till en avhållsamhet från två frestelser som ofta följer rikedom: djup rädsla för förlust och en falsk trygghet i rov eller fåfäng hopp. Den betonar att rikedom i sig inte är synd, men att låta den bli den primära garanten för säkerhet och identitet är en dålig grund. Denna text uppmanar troende att mäta sina liv utifrån gudstron snarare än materiell framgång.
3. Sammanhang i Bibeln – attityd mot rikedom
Adam Clarke framhåller att en rätt troende bör tillskriva Gud varje välsignelse och undvika att se rikedom som den ultimata tryggheten. Matthew Henry betonar att hoppet hos troende alltid har sin fokus i Gud; rikedom kan öka, men den får inte ersätta Gud som vår konung. Albert Barnes pekar mot ängslighet och själva priset av att lägga sin förtröstan i pengar; i stället uppmanas hängivenhet till Gud och lydnad mot hans vilja.
4. Praktisk tillämpning – kort lista
5. Cross-references och förklaringar
- Orätt vinning, t.ex. frestelsen att få mer genom orättfärdighet; betoningen är moralisk integritet snarare än materiell rikedom. Förhållandet mellan rikedom och tro återkommer i flera psalmer där man uppmanas att lita på Gud och inte på pengar.
- Ett fåfängligt hopp till rov hänvisar till att sätta sin tillflykt i vinningslystenhet eller plundring som källor till säkerhet. Andra passager uppmuntrar att lyda Gud snarare än att söka snabba pengar.
6. Avslutande praktisk reflektion
Riktningen i Psalm 62:11 är en ödmjukning inför livets föränderlighet. Den uppmanar troende till en stadigt grundfäste i Gud – att rikedomens växande inte får förväxlas med gudomlig trygghet. Den som förtröstar på Herren finner en stadig fred som inte kan köpas eller jämföras med världens rikedomar.
Exacta citat från äldre kommentatorer som används explicit i texten: Ingen direkt kortställning av längre citat krävs här; när Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke nämns, används deras insikter i sammanhanget utan att återge långa utdrag.