Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 51:1 Psaltaren 51:2 Psaltaren 51:3 Psaltaren 51:4 Psaltaren 51:5 Psaltaren 51:6 Psaltaren 51:7 Psaltaren 51:8 Psaltaren 51:9 Psaltaren 51:10 Psaltaren 51:11 Psaltaren 51:12 Psaltaren 51:13 Psaltaren 51:14 Psaltaren 51:15 Psaltaren 51:16 Psaltaren 51:17 Psaltaren 51:18 Psaltaren 51:19
Psaltaren 51:6 (SV1917): Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon
Inledning och översikt Denne vers står mitt i Davids djupa bön om förlåtelse efter sitt fall med BatSheba. Den fångar en grundläggande sanningen: vår synd är inte bara fel mot människor utan framför allt mot Gud. Versen visar att Gud kräver hjärtats uppriktighet och insiktsfullt erkännande av skuld; rättfärdighet och rättvisa hos Gud kommer ur en inre rättfärdighet som kommer från honom själv.
Versens plats i Psalmens sammanhang
I denna psalm bekänner David sin synd, vilket följs av en vädjan om nåd och rening. Vers 6 utgör en teologisk träffpunkt där han erkänner att Guds ögon ser rakt igenom hjärtat. Denna insikt lägger grunden för den underbarande förståelsen att Guds domar är rättvisa eftersom han känner allt och kräver ett sant svar från människan.
Huvudsaklig andlig läxa
Samtida jämförelser
Liknande tankar återfinns i andra delar av Psaltaren där synder bekänns inför Gud och förlåtelse upplevs som renhetens gåva (t.ex. Ps 32 och Ps 51 som helhet). I Nya testamentet förstärks principen om inre uppriktighet framför yttre religiös praxis (Matt 6:1–6; 1 Joh 1:9). Dessa kopplingar betonar att Guds ögon alltid granskar hjärtats avsikter.
Några historiska anchored kommentarer (korta citat)
Matthew Henry betonar att erkännande av djup synd är likt att komma in i Guds nådefrid; man kommer inte runt Guds rättvisa, utan genom den. Albert Barnes påpekar att det som gör denna bön speciell är absolut ärlighet inför Guds öga. Adam Clarke framhäver hur förnimmelsen av Gud som allmänsklig domare väcker en reningsprocess i själen. Inga längre citat av hans arbeten används här, men deras innehållsmässiga ståndpunkter ligger till grund för den här sammanfattningen.
Cross-references och korta förklaringar
För varje koppling: Bekännelse öppnar vägen till förlåtelse och rening; yttre fromhet utan hjärtats omvändelse blir inte acceptabel inför Gud.
Tillämpning
Hur kan detta citat översättas till vår vardag? Sträva efter ett uppriktigt samvete inför Gud: var snabb att erkänna fel, be om rening och låt Guds ord forma dina beslut. Denna attityd förbander din tröst med Guds rättfärdighet och leder till en rena relation med honom samt ett liv som vittnar om Guds nåd.
Sammanfattning
Psalmens sjätte vers understryker att Gud kräver ett ärligt, inre uppgörelse med synden. Ingen yttre fromhet kan ersätta ett uppriktigt erkännande. Genom bekännelse och Guds nåd upplevs rening och rättfärdighet som kommer från Gud själv, vilket ger ett liv i rättfärdighet i hans domar och ord.