Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 51:1 Psaltaren 51:2 Psaltaren 51:3 Psaltaren 51:4 Psaltaren 51:5 Psaltaren 51:6 Psaltaren 51:7 Psaltaren 51:8 Psaltaren 51:9 Psaltaren 51:10 Psaltaren 51:11 Psaltaren 51:12 Psaltaren 51:13 Psaltaren 51:14 Psaltaren 51:15 Psaltaren 51:16 Psaltaren 51:17 Psaltaren 51:18 Psaltaren 51:19
Psaltaren 51:14 (SV1917): "Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande."
Immediate setting: Detta vers av psalmen står i den gamla bönesångens ram där David uttrycker ånger och försoning efter hans synd med Batseba. Han ber inte om yttre tecken av framgång utan om inre återställande: att frälsningen av Gud ska återväcka glädje och att Guds Ande ska hålla honom stadig i villighetens väg.
Textens teologiska insikt: Meningen visar att frälsning inte bara är en rättfärdigdomsstat utan en källa till glädje och liv i anden. Guds frälsning väcker åter tacksamhet och en ny villighet att följa Herrens väg. Denna villighet är inte människans kraft, utan Andens hjälp som uppehåller och formar viljan.
Ord och bildförklaringar: - fröjdas över din frälsning: inre glädje över Guds räddning är inte flyktig utan djup och bestående, även mitt i prövningar. - villighetens ande: ofta översatt som ett "andet" eller "hjäplig kraft" som väcker viljan att lyda. Det pekar på en livsakt som leds av Guds Ande snarare än människans köttsliga kraft.
Relaterade passager: - Rom 12:11–12 belyser att andlig tjänst ska präglas av ivrig tro och ständig vaksamhet; påminner om att vår villighet till Gud står i kontinuerlig relation till hans nåd. - Jeremia 31:33 talar om ett nytt förbund där Guds lag skrivs i deras hjärtan och där man både känner och följer Herren, vilket speglar det inre arbetet i villighetens ande. - Tit 2:11–12 förklarar att frälsningen undervisat oss att avstå fromhet, och leva i lydnad, något som förbinds med villighetens ande i psalmen.
Historisk och teologisk sammanfattning
David erkänner att Guds nåd bara kan vända ett förlorat hjärta. Genom frälsningens erfarenhet blir viljan villig inför Gud; det är inte bara ett förbud mot synd utan en ny glädje i att följa Guds väg. Denna rörelse drivs av GudsAnde och leder till ökad tro, ödmjukhet och tacksamhet.
Kommentaröversikt
Enligt Matthew Henry påminner texten om att frälsningens glädje återställer vår andliga styrka och vår villighet att lyda. Albert Barnes betonar att synden bryter viljan, men försoningen återupprättar den och stärker själen. Adam Clarke påpekar att "villighetens ande" innebär en ständig, gudsringad drift mot helighet, inte bara yttre följsamhet. Tillsammans visar de att sant livsfrälsning leder till en inre kraft som gör oss redo att följa Herren varje dag.
Praktisk tillämpning
Kort referensnyckel: Denna vers betonar att frälsning inte bara är frihet från skuld utan en inre, glädjefylld väg under Guds Ande som upprätthåller viljan.