Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 34:1 Psaltaren 34:2 Psaltaren 34:3 Psaltaren 34:4 Psaltaren 34:5 Psaltaren 34:6 Psaltaren 34:7 Psaltaren 34:8 Psaltaren 34:9 Psaltaren 34:10 Psaltaren 34:11 Psaltaren 34:12 Psaltaren 34:13 Psaltaren 34:14 Psaltaren 34:15 Psaltaren 34:16 Psaltaren 34:17 Psaltaren 34:18 Psaltaren 34:19 Psaltaren 34:20 Psaltaren 34:21 Psaltaren 34:22
Varför detta verser är viktigt
Psalm 34:4 i SV1917, “Loven med mig Herren, låtom oss med varandra upphöja hans namn,” fångar en erfarenhet som ofta följer när Gud möter den som söker honom. Värdet ligger inte bara i ett ordnet lovprisning utan i gemenskapen som uppstår när Guds sändebud och troende förenas i tillbedjan. Versen förstärker en grundläggande inställning: lovsång är inte ensidig utan ett gemensamt respons på Guds aktiva nåd.
Originalkontekst och huvudbudskap
I sammanhanget står kung David i en stund av fara och osäkerhet, men han svarar med tro och tillbedjan som ett uttryck för tillit. När man upplever Guds räddning förstärkts i ens liv, blir lovsången ett sätt att dela den upplevelsen med andra. Versen uppmanar till öppenhet i lovsång: inte enbart privat hymn, utan en kollektiv bekännelse där man tillsammans offentligt prisar Herren.
Tematiska sammanhang
Närliggande citat från klassiska kommentatorer
Matthew Henry påpekar att lovsången här inte enbart är en spontan känsla utan ett medvetet val att hänföras av Guds godhet tillsammans med medtroende. Albert Barnes betonar att denna uppmaning till kollektiv lovsång framhäver gemenskapens kraft i tron. Adam Clarke framhåller att även i faror och prövningar behåller troende sin ödmjuka tillbedjan som ett vittnesbärande.
Uttalanden från dessa kommentatorer, när de används, används endast som insikter i textens djup och inte som nya skrifter. Exakta korta citat är inte inkluderade i fulltexten här, men deras notiser speglar hur versens tema om samhörighet i lovsång resonerar genom historisk tolkning.
Cross-referenser och korta förklaringar
Ordspråksbok 18:20–21: Det talas om kraften i vad som kommer ur munnen och hur liv och död är i tungans frukt, vilket understryker att lovsångens ord formar verkligheten runt oss.
Psaltaren 95:1–2: En kallelse till gemensam tillbedjan och glädje inför Herren, där sången blir ett sammantaget uttryck för tro och tacksamhet.
JESAJA 12:5–6: En framtida font av glädje och lovsång som uppmanar till offentlig tillbedjan när Guds frälsning uppenbaras.
Avslutande reflektion
Psalmens budskap uppmanar till en livskraftig tillbedjan som förenar människor i tro. När vi reciterar eller sjunger tillsammans, blir vår tro inte ensam utan kollektivt vittnesbörd om Herrens godhet. Låt varje sammankomst av troende vara ett uttryck för att vi upphöjer Herren tillsammans, och låt vår gemenskap i lovsång vara ett tecken på den glädje och frid som följer på Gudsräddningen.