Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 148:13 (SV1917) – "Ja, de må lova HERRENS namn, ty hans namn allena är högt, hans majestät når över jorden och himmelen."
Direkt sammanhang
Detta versstycke står i den avslutande delen av Psalm 148, där hela skapelsen uppmanas att tillbe och prisa Gud. Psalmens ton är universell och kosmisk: allt som existerar, från himmelens härskaror till jordens varelser, sätter sitt fokus på Guds namn. Här uppmärksammas särskilt att Guds namn är högt och därmed upphöjt över alla avskilda sfärer.
Vad texten avslöjar om Gud
Texten framhäver Guds eminenta höjd över allt och alla. "Hans namn allena är högt" säger att Guds essens och hans väsen är så fullständigt överlägset att namnet som bär hans karaktär räcker som fullständig vittnesbörd. Denna höjd är inte neutral eller abstrakt utan visar sig i hans majestätiska överskridande av jord och himmel. Sådan höjd leder till tillbedjan och lydnad; när Gud uppenbaras i sin ära, svarar skapelsen med lovsång.
Viktiga ord och bilder
- "så högt": poängen är Guds absoluta överlägsenhet och ära, som inte begränsas av människors uppfattning eller av världens makter.
- "hans namn": i hebreisk förståelse sammanfattar namnet Guds karaktär, hans väsen och hans verk; det är ett namn som påkallar trohet, helighet och frälsning.
Relaterade passager
- Psaltaren 19:2–3 betonar att himlen vittnar om Guds ära och vår kunskap om honom genom skapelsen. Förbindelsen mellan hans mäktiga skapelse och tillbedjan av hans namn förankrar psalmens budskap.
- Jesaja 42:8 upprepar tematik om att Gud endast är upphöjd i sitt namn; inga andra skall tillbes istället för honom. Denna tanke speglar det exklusiva tillvägagångssättet i vår text.
- Filipperbrevet 2:9–11 visar hur namnet Jesus ges äran över alla skapa. Även om texten är äldre och hebreisk i grund, belyser den samma förståelse: namnets höjd väcker tillbedjan över hela skapelsen.
Historisk-litterära noteringar (föredragen public domain-inspirerad syn)
Föredragna äldre kommentartraditioner ser Guds namn som den ultimata auktoriteten och tillbedjans fokus. Matthew Henry betonar att ära och härlighet kommer från Guds väsen som inte kan minskas av människors bedömning. Albert Barnes understryker att namnet symboliskt bär hela Guds karaktär och hans trogna verk. Adam Clarke ligger vikt på att Guds majestät är styrkan bakom hans universella herravälde. (Kort sammanfattande syntes med hänvisning till klassiska kommentarer.)
Kort sammanfattning i dagens tillämpning
Texten uppmanar varje del av skapelsen att erkänna Guds överlägsenhet genom att lovsjunga hans namn. För oss innebär det att söka en livsstil som speglar Guds helighet och tillförlitlighet i vardagen: att ära honom i ord och handling, att låta hans-karaktär färga våra beslut och vår relation med andra.
Korta cross-referenser och samband
Sammanfattningsvis: Psaltaren 148:13 ropar att allt liv och alla världens delar må svara i lovsång, eftersom Gudens namn är högt och hans majestät når över allt som existerar. Denna sång är en påminnelse om vår plats i skapelsen som tillbedjare och vittnen om hans majestät.